tisdag 18 januari 2011

Jag är för!

Om man följer bloggar och gammelmedia tycks det som att allt, precis allt, är skit med Försvarsmakten. Att allt har blivit sämre sedan nedmonteringen av invasionsförsvaret för dryga 15 år sedan och att alla beslut som Försvarsdepartement och Försvarshögkvarter tagit det senaste decenniet varit åt helsicke.
Jag tänkte nu vara motvalls och försöka vara positiv.


Jag är för internationella operationer, att Sveriges försvarsmakt används utomlands för att stödja freds- och säkerhetsarbete. Många hävdar att internationella insatser urholkar det nationella försvaret men det gör inte jag. Det kostar pengar ur försvarsbudgeten (1,5 miljarder för FS under 2011) men en icke obetydlig del av de kostnaderna, som lönekostnader och materielkostnader, skulle vi ha haft ändå. Som det är nu används medlen till något positivt och inte bara för förrådshållning av pappersförband. FM blir bättre (genom att utvecklas med kraven), så ock världen.
Fick man önska något vore det att del av kostnaden bestreds av utrikesdepartementet eller att medel överfördes till Försvarsdepartementet för kostnadstäckning.


Jag är för internationell tjänstgöringsskyldighet. Självklart ska Försvarsmaktens personal tjänstgöra där det behövs. Självklart ska personal inte helt kunna avsäga sig bördan. Stor kritik har framförts mot HKV för införandemodellen och framförallt då hur beskedet om det nya avtalet skickades ut "som en blixt från klar himmel" i semestertider. Själv deltog jag som åhörare under ett besök av FML under deras rundresa 2009 och hade då fått höra en kvalificerad bedömning från FML att alla skulle komma att omfattas av tjänstgöringsskyldigheten. Det kom alltså verkligen inte som någon chock för mig och borde inte så ha gjort för någon som brytt sig om att hänga med. Jag tycker att många blundat för det som komma skulle och skyller på HKV för att man inte förberett sig.

Det finns fog för klander när det gäller villkoren för internationell tjänstgöring, det håller jag med om. En av de viktigaste punkterna är det oklara försäkringsläget, ett annat är bristande stöd till hemmavarande. Det sistnämnda jobbas det på i Försvarsmakten men det förstnämnda är något som verkar vara svårt att få ordning på.

I ämnet internationell tjänstgöringsskyldighet kan jag meddela att jag tackat nej till internationell tjänst flera gånger, trots att jag har skyldigheten i mitt avtal. Tjänsterna har inte passat i tid och jag har i samråd med min chef planerat andra insatser i stället. Det går alltså att ha en tillfredsställande situation även med internationell tjänstgöringsskyldighet.


Jag är för en ökad professionalisering av soldaten. Många är emot anställda soldater, tycks det. Man hyllar värnpliktsförsvarets kompetensbredd och sågar yrkessoldaten. Det man övar på blir man bra på och det säger sig självt att soldater som fått längre förberedelsetid och bättre utbildning blir bättre på sin tjänst. Jag har tjänstgjort med knektar som varit heltidsanställda i flera år och har då fått uppleva riktigt duktiga soldater och förband som levererat effekt direkt efter ankomst till nytt insatsområde.

Dagens militära teknik- och metodlösningar ställer höga krav på kompetens och färdighet, betydligt högre än under IB77-tiden. Det gör att vi behöver en annan personalförsörjning än tidigare.

Helst av allt skulle jag vilja se en kombination av gammalt och nytt. En allmän tre månader lång Samhällsplikt varav huvuddel av årskullen skulle tjänstgöra i Försvarsmakten som en grundläggande militär utbildning skulle kunna vara en grund för rekryteringen. Självklart skulle plikten vara könsneutral eftersom könsdiskriminering är olagligt.
Efter GMU:n anställs vissa i stående förband och övriga krigsplaceras i beredskapsförband, liknande gårdagens krigsförband. Ganska lika det nya systemet ja, men med en allmän plikt som grund.


Jag är för ett flerkarriärssystem såsom nu FM har utvecklat. Det är bra att vi tillåter folk att stanna och bli bra inom sitt kompetensområde och att det finns flera vägar in. Alla behöver inte vara yrkesofficerare såsom vi flesta tänker oss dem. Det behövs en hel palett med olika kompetenser för att driva dagens försvar.
Det behövs dock en plan för utveckling och befordran av specialistofficerare och övriga i OR-kategorin för att nå en bra miljö för dessa.


Jag är för insatsorganiseringen av Försvarsmakten. Den innebär en minskad personalomsättning och att folk stannar längre på respektive befattning. Det gamla systemet har varit alldeles för hattigt och personalen har inte ens hunnit få befäst duglighet på tjänsten innan de fått en ny. Med insatsorganiseringen uppfattar jag en ökad stabilitet i organisationen.


Jag är för en fortsatt utveckling av spetsflyget och andra tunga materielprojekt. Krig är en materialsport och göra halt är att backa i förhållande till andra. Dock måste man bli bättre på att upphandla och ekonomistyra investeringarna. PRIO är ett dåligt exempel på när kostnaderna skenat. Det måste bli mindre sånt i framtiden.



Givetvis är jag emot vissa saker också:

Jag är emot centralisering av beslut.
Jag är emot sönderbyråkratisering av Försvarsmakten.
Jag är emot revirpinkeri och myndighetsmissbruk som sätter gemene man i risk.
Jag är emot undfallande chefer.
Jag är emot dåliga villkor för personalen.

Och jag är emot båtmössa m/48 till fältuniform ;-)

11 kommentarer:

  1. Det är bra att du är för ett horisontellt karriärsystem men frågan är varför man kallblodigt mördade det 10 år sedan. Nämen se där inga pengar, vi stryker icke nivåhöjande utbildningar.

    Varför skall du ha högre lön? Du är ju bara löjtnant? Vad har det med saken att göra att du har läst in en personalvetarexamen, ekonomiexamen, elbehörighet, m.m. Det förväntas ju att du skall vara intresserad av sånt i ditt yrke.

    Men vad fan, är du inte major än? Har du stulit matsalssilvret?

    Vilken mekanism gör att det skulle bli bättre med att skilja ut "Specialister" och omgradera dom?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  2. Man tog väl inte död på specialistkåren för 10 år sedan JK Nilsson? Det var ju än längre sedan. Fackmannaskapet fick ingen ordentlig implementering.

    "Mekanismen" kan bland annat hittas i tillhöraskapet, att tillhöra en stark personalkategori i stället för att vara en avart av en annan.

    SvaraRadera
  3. Mycket bra skrivet, käre cyniker. Ibland känns det som att det nästan bara är jag som inte njuter av att måla upp allt det bottenlösa elände som ska drabba Försvarsmakten.

    Däremot är jag fundersam över din intellektuella "knorr" på slutet - den om båtmössa M/48. Det är väl klart att en marint utbildad man eller kvinna ska kunna visa sin försvarsgrenstillhörighet till M90 (jag antar att du menar till FU 90L).

    Jag har aldrig varit någon anhängare av den svenska likformigheten. "I Utlandsstyrkan använder vi alla mörkblå basker med armétecken". Trams. Jag borde väl få använda den huvudbonad som jag är stolt över till vardags, inte någon svampliknande kalott med Fantomens goda märke!

    GMY

    //Sinuhe

    SvaraRadera
  4. Helt rätt Cynisk Fackmannen fick ingen implimentering men varför fick denne inte det?

    I många av de personalkategorier finns det redan stark "Tillhöramentalitet" för skrået oavsett OF eller OR. Att fackmannen skulle stärkas just för att avskiljas ifrån OF tror jag inte mycket på. Fortfarande kommer det att heta ekonomi och budget, INU är lättare att ställa än NU. Tänk vad hemskt det är om vi inte skulle examinera några kaptener/Majorer/ÖvLt det här året.

    Löneutveckling? Tror inte det, SPecoffspåret är en del i att kunna spara pengar och hur gör man det? Våra nuvarande Specoffar går ju lika länge i skolan som våra tidigare officerare innan examen.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  5. @J.K Nilsson
    Jag uppfattade Fackmanna-inriktningen som otydlig, till skillnad mot Specoff.

    De flesta Specoff-inriktningar jag känner till har 1,5 års utbildning mot YOP/OHS två år. För flera inriktningar i det gamla systemet krävdes Fortsättningsutbildning (FB6) som var upp till ett år. Procentuellt stor skillnad blir det.

    Jag tror på fler karriärvägar. Jag VET att inte alla behöver ha samma militära utbildning för att lösa insatsorganisationens behov.


    @Sinuhe
    Förbandschef må tillåta båtmössa m/48 till Fältuniform enligt en skrivelse från HKV PROT. Styggelse, enligt mig.

    SvaraRadera
  6. Det där med båtmössan ska vi ta en allvarlig diskussion över en öl någon dag. Själv så är jag helt emot den förbaskade baskern samt den nya fula "Knatte, Fnatte och Tjatte" mössan till m/90. Den gamla m/59 mössan satt helt enkelt bättre på mitt huvud! :-)

    SvaraRadera
  7. Instämmer till fullo i allt du är för och emot Cynikern.

    SvaraRadera
  8. Marinblå tryckt gradhylsa får bäras till FU90L, sticker tillräckligt mycket i ögonen hos armén.

    SvaraRadera
  9. Jag uppskattar lite särprägel och tyckte det var pittoreskt när grannkompanichefen hade kringla och streck i stället för krona och stjärna på sin FU90-krage (det var innan 90L kom).
    Nu tycker jag att man gått kunde färgmatcha gradbeteckningarna till de olika uniformssystemen, för alla försvarsgrenar. Då slipper ju folk fixa norska hylsor och vi slipper se blåa marin-hylsor.

    SvaraRadera
  10. Det fanns förr gröna hylsor med marina gradbeteckningarna. Jag har nog kvar någon. Det var under det glada 90-talet, när vi som tillhörde marinen förmodades sy om alla gradbeteckningar varje år...;)

    Jag har använt mörkblå hylsa till FU 90L i flera utlandsmissioner. Den funkar klockrent!

    GMY

    //Sinuhe

    SvaraRadera

Skriv en signatur för underlätta vid repliker och debatt.
Håll dig till ämnet och god ton.
Bloggägaren förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer utanför skjutgränserna.