lördag 6 februari 2010
Interntaktiserande
Bilden lånad från IFK Försvarsmakten
Något som jag funnit väldigt tråkigt med Försvarsmaktens GRO/PROD-del är det interna taktiserandet som präglar verksamheten. I insatser och krigsförband har jag inte upplevt samma sak utan det verkar vara kopplat till vardag och rutin hemma på förbanden.
Kort och gott handlar det om att folk spelar ut varandra och positionerar sig i organisationen för att nå fördelar såsom bättre RALS och bättre tjänster. Av någon anledning så upplever jag att det ökat de senaste 5-6 åren. Det kanske var mycket sånt även tidigare?
Jag tror att det har att göra med den utsatthet som många i FM känner. Det är ansträngt arbetsmässigt och svängrummet är litet. Det finns nästan inga reserver att ta av utan varje sekund räknas, något som får folk att i större utsträckning tävla mot varandra. Dessutom så har toleransen minskat.
Tidigare kunde felsteg justeras inom avdelningen genom regelrätta uppsträckningar av sektions- och avdelningschefer men nu för tiden så ska felsteg anmälas uppåt enligt "god sed", varvid det blivit en anmäla-kultur som fört föga gott med sig.
I Utlandsstyrkan jobbar folk mot gemensamma mål och man vet att ställa upp för varandra. Det är då som jobbet är som bäst. Alla vet att det är allvar och alla anstränger sig för varandra. Då når vi framgångar.
Hemma på förbanden jobbar folk mot sina egna mål och det är inte alls framgångsgenererande i samma utsträckning. Tvärtom så underminerar det hela organisationen.
Hur ska vi då göra för att minska interntaktiserande och egna agendor? Jag har tyvärr ingen universallösning men har identifierat några punkter som skulle underlätta:
-Öka personalramarna och på så sätt minska den totala ansträngningen.
-Grunda löneutveckling och nomineringar på annat sätt än idag. Mät resultat med större precision än vad som nu är gällande.
-Öka insatsförbandsanknytningen och håll ihop enheterna. På så sätt så jobbar fler mot gemensamma mål jämfört med dagens exodus. Detta behövs bedömt i mindre utsträckning på mekplattformarna även om jag misstänker att det kommer bli skillnader mellan första och andra bataljon på respektive förband framgent.
-Öka grundtryggheten för de anställda. De senaste åren har varit omtumlande och FM är en organsation i fritt fall. Hejda utvecklingen och låt personalen hämta andan och låt även halvdanna lösningar genomarbetas.
Just nu hänger inte allt ihop. Beslut kommer för snabbt och är inte underbyggda vilket skapar otrygghet varvid folk börjar bevaka sitt egna revir mot andra i organisationen.
Försvarsmaktens strategiska mål KL3 är "En attraktiv arbetsplats och uppskattad arbetsgivare". Det är en bit dit och det är mycket att göra. Steg 1 är att skapa en stabilare tillvaro för de anställda, såväl militärer som civila. På så sätt minskar behovet att spela ut kollegor mot varandra.
Jag har en känsla av att dessa interna strider startade med införandet av ett gemsamt högkvarter. Tidigare hade varje försvarsgren mer eller mindre en egen budget, men nu slåss alla i den gemensamma långsiktiga materielplanen.
SvaraRaderaSamma sak gäller befordringar. Tidigare fanns konkurrensen på HKV mest inom de olika vapenslagen. Inom vapenslagen fanns en personkännedom, varför oftast rätt personer gjorde karriär. Numera då karriären oftast beror enbart på "rätt" kontakter så lönar det sig att försöka se bra ut jämfört med andra. Misstag straffas mer än bra arbete lönar sig.
Jag tror att en mer tydlig målsättning med försvarsmaktens verksamhet skulle löna sig, då det skulle vara mer uppenbart vilka projekt det ska satsas på i stället för att överstelöjtnanter skall springa omkring i korridorerna som lobbyister för att jaga rätt påskrifter.
Cynisk. Du har rätt i att toleransen mot avvikare (obs avser ej olika sexuella preferenser) avtagit. Folk med "personlighet" göre sig inte besvär. Förmodligen blir man avlyft redan på kadettstadiet. Nä, en seriös fasad och en förmåga att vara konventionell i sina ställningstaganden premieras. Mängdarbete är bättre än kvalitetsarbete.
SvaraRaderaVar tog alla lata och begåvade vägen, dom som gjorde det som skulle göras och utvecklade tjänsten i övrigt (oftast i rationell och arbetsbesparande riktning ;-).