Recension: Midsommargryning

"Ordet på på meddelandeblanketten var klart och tydligt: Midsommargryning.

Året är 2023. När bakfulla svenskar vaknar på midsommardagens morgon är all telefon- och internettrafik bruten och snart börjar flyglarmen att tjuta. I TV och radio meddelar överbefälhavaren att Ryssland inlett nya aggressioner mot Sverige och att den svenska regeringen tvingats avgå."


Midsommargryning är Lars Wilderängs uppföljare till Midvintermörker, en berättelse om hur ett miliärt försvagat Sverige klarar sig (eller inte) mot ett anfallande Ryssland. I Midsommargryning har det gått 11 år sedan "mellandagskriget" och Sverige är inte det land som vi känner igen. Krigets efterbörd har medfört kraftig påverkan på vår livsstil. Gotland har fått en annan status och det är något som Sveriges överbefälhavare, veteran från mellandagskriget inte stillasittande tänker finna sig i.


Berättelsen har fint flöde och tempot varierar mellan högt och lågt, något som jag uppskattar. Boken öppnar på ett bra sätt och det är svårt att lägga ifrån sig den, även när klockan passerat midnatt. Lars har fördärvat en och annan morgon för mig av den anledningen. Ovissheten är stor genom hela boken varvid spänningen upprätthålls till sista stycket.
Språket är modernt och välbalanserat med väl avvägda meningar. Det gör storyn bra och ger flyt i läsningen.

Detaljrikedomen är hög men det är inte för mycket så att det blir plottrigt. I stort överensstämmer innehållet med verkligheten men det finns en del mindre missar som kunde ha undvikits. De är dock så få och marginella att det inte förstör berättelsen. Gemene man kommer inte att upptäcka dem utan det krävs militär kunskap på nörd-nivå för att märka det. Lars har ökat precisionen i berättelsen mycket jämfört med föregångaren. Det militära språket är korrekt och figurerna agerar som man förväntar sig, åtminstone rent yrkesmässigt. Lars skojar till och med till det med användandet av den civila benämningen "pansarvagn" ett ord som är tabu inom militären. Mycket uppskattat.


Midsommargryning bjuder på intressanta överraskningar. Självklart kan jag inte skriva om dem här och på så sätt förstöra underhållningen för presumtiva läsare men ni får lita på mig i det avseendet. En del av händelserna är oerhört osannolika, på gränsen till omöjliga och jag har väl fnyst en och annan gång och tänkt för mig själv: "det där skulle ALDRIG ske". Det är värderingar och yttringar som är oerhört främmande för yrkeskåren eller kårerna. Ingen ska tro att vi tio år från nu skulle kunna ha den relationen mellan regeringen och Försvarsmakten eller för den delen mellan olika myndigheter. Det är helt och hållet uteslutet, men underhållande läsning är det.


I slutet av boken problematiseras yrkesförsvar och folkförankring och man kan mer än ana vad Wilderäng tycker om det nuvarande personalförsörjningssystemet. Om det kan man tycka och det är intressant att det diskuteras ganska lite. Inom Försvarsmakten diskuteras det knappt alls och jag kan inte upptäcka något som talar för behov av ökad folkförankring, undantaget det utbredda motståndet mot skjutfälten i Sverige. Jag gillar dock Wilderängs förslag på reformerad personalförsörjning. Det är inte någon enorm skillnad mot den nuvarande utan bara lite förädlad.


Som den cyniker jag är var jag skeptisk när jag började läsa men skepsisen lade sig. Det har varit väldigt underhållande läsning och jag rekommenderar försvars(-politik)intresserade att läsa Midsommargryning. Jag gratulerar Lars till en uppföljare med hög klass, rent av i nivå med den legendariska trilogin Operation Garbo. Bra jobbat!


/C

Midsommargryning
Copyright Lars Wilderäng 2013
ISBN 978-91-87135-24-8
Massolit Förlag

Adlibris.com
Bokus.com


Lars Wilderäng är författare och driver bloggen Cornucopia?, Sveriges största oberoende blogg inom finans, ekonomi och miljö. Han är bosatt i Sätila, Västra Götaland där han också ägnar sig åt småbruk av den egna gården.