Kan bara hålla med. Det krävs fingertoppskänsla för att kunna "leda" informellt. Ett litet ex. På 90-talet när den gamla hjälmen fortfarande gällde, lade mina skyttesoldater av sig denna i tid och otid. Ett lätt rapp på huvudet med jämna mellanrum med en pinne gav omedelbart kvitto på om de gjort rätt eller fel. Det mottogs alltid med ett gott skratt när det sved till. När så den nyutexaminerade fänriken skulle praktisera samma sak så gick det inte lika bra, man såg direkt på reaktionerna att det inte var ok. Han hade inte (ännu) förtjänat den rätten. Vilket han själv inte förstod. /Den gamle kaptenen.
Skriv en signatur för underlätta vid repliker och debatt. Håll dig till ämnet och god ton. Bloggägaren förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer utanför skjutgränserna.
Tidernas kortaste inlägg men kärnfullt.
SvaraRaderaDet är ett första inlägg i vad jag hoppas ska bli en serie av ledarskapsfunderingar.
SvaraRaderaen serie i att sparka in öppna dörrar? =)
SvaraRaderaDu har visst gått på myten om det förträffliga ledarskap som bedrivs i FM?
RaderaKan bara hålla med. Det krävs fingertoppskänsla för att kunna "leda" informellt. Ett litet ex. På 90-talet när den gamla hjälmen fortfarande gällde, lade mina skyttesoldater av sig denna i tid och otid. Ett lätt rapp på huvudet med jämna mellanrum med en pinne gav omedelbart kvitto på om de gjort rätt eller fel. Det mottogs alltid med ett gott skratt när det sved till. När så den nyutexaminerade fänriken skulle praktisera samma sak så gick det inte lika bra, man såg direkt på reaktionerna att det inte var ok. Han hade inte (ännu) förtjänat den rätten. Vilket han själv inte förstod.
SvaraRadera/Den gamle kaptenen.