Jag läste i den faktiskt alldeles utmärkta flygvapenbloggen härförleden.
Det slår mig att vi inom Armén verkligen ligger efter på många fronter, kanske framförallt öppenheten hos chefer och anställda. Jag läser inlägg och kommentarer av både piloter, förbandschefer och även flygvapeninspektören himself och jag kan konstatera att inom Armén kommer det nog dröja ett tag till innan vi vågar och kan göra nåt liknande på de nivåerna.
Jag läste inlägget om SAE i Afghanistan, och det var framförallt en bild som tilldrog sig mitt intresse.
På Kaptenen till vänsters handled kan man skåda inget mindre än den omdiskuterade nya klockan för flygtjänst.
I ett tidigare inlägg blev jag upplyst om varför flygande personal behöver speciella klockor. Jag visste inte hur det förhöll sig och därför gladdes jag åt att få lära mig någonting nytt. Kul att få se den live!
Sen tittade jag lite närmre på detaljerna i bilden och gladdes faktiskt väldigt mycket!
Jag återkommer till varför, men först en liten bakgrund:
På många av försvarsbloggarna den senaste tiden har det uppstått ett ganska hätskt debattklimat kring utrustningens bärande och huruvida man som enskild medarbetare skall tillåtas gena i kurvorna eller inte.
Jag citerar en del av en kommentar till Wisemans Wisdoms inlägg "Signaleffekter"
Anonym 28 juni 2011 09:31
"Soldater ska INTE, på eget bevåg, ändra i sina arbetsredskap. Så gör inte arbetare i andra företag. Om inte arbetsredskapen passar i FM, vänligen sluta anställningen. Regelverk ska hållas. Drängstugan som t ex åskådliggjordes med stridsvästsymposiet-om uttrycket tilåts-var ett superbt exempel på kverulerande, egocentrerade,MÖP-nördar som gör ALLT för att få vara balla i lagom mängd i Affe. Tillräckligt balla för att få bilder att visa för kompisarna hemma.
Den typen av soldater ska bort ur FM. De har inget berättigande alls."
Hårda bud!
En annan kommentar från samma inlägg:
Anonym 26 juni 2011 08:38
"Händelsen i Vikbo, som sofliggaren tycker är ett bra exempel-från 1960(!), exemplifierar inställningen som fanns i Flygvapnet under 1950-talet. Det ledde fram till den katastrofala FV-övningen 1966 då en halv division förlorades-under övning-på en enda dag. Den händelsen blev sannolikt någon slags vändpunkt i tankesättet att gena i kurvor, tillämpa, alltid lösa uppgift, mörka, köra överlastat etc inom FV. Flygvapnet började alltså förändra detta macho-pannbens-samhällsbärande-synsätt för ungefär 45 år sedan. Med arméns stelbenta förhållningssätt till det mesta är det ju förståeligt om ungefär samma förändring kommer ta minst lika lång tid."
Jag får lätt intrycket att man från vissa håll i bloggosfären just nu vill polarisera Försvarsmakten på de lägre nivåerna i två motsatta läger- de som vill ändra och modifiera sin utrustning, och de som inte överhuvudtaget kan tänka sig att gena i några som helst kurvor.
Underförstått menas att i Flygvapnet råder ett oklanderligt säkerhetstänkande där man har lärt sig av dyrköpta erfarenheter med stora förluster som nu har lett fram till en kultur där man aldrig överhuvudtaget genar i några som helst kurvor.
Samtidigt menar man underförstått att i Armén, i Afghanistan framförallt, där råder en kultur där soldater har herrarnas fria åkning med materielen. Man köper och bär vilken utrustning som helst, allting man gör bryter mot alla former av säkerhetsbestämmelser och man gör detta endast för att se tuff ut på bild när man efter missionen skall visa bilder från kriget och på så sätt få respekt i andra likasinnade idioters ögon.
Jag vet inte om jag fullt ut vill lägga mig i just den diskussionen just här, eftersom jag inte har så bra koll på Flygvapnet och flygsäkerheten utan desto bättre koll på Armén och läget i Afghanistan just nu. Det jag kan säga om den situationen är att den inte är så extrem som vissa ger uttryck för i bloggosfären just nu. Man modifierar sin utrustning och man blundar för exempelvis lastvikter på RG32, men man gör det inte för att se tuff ut utan för att klara av att genomföra nästa uppgift. En uppgift som skall genomföras I NATT, inte om fem år när förslagsärenden och avvikelserapporter har nått hela vägen upp till beslut och sen hela vägen ner igen till åtgärd.
Eftersom jag inte har så bra koll på FV som sagt så har jag inte vetat vad jag skall tro, om det verkligen är så svartvitt som vissa vill få det att verka som.
Jag har inte riktigt trott på det, eftersom jag som sagt vet hur läget är inom Armén; det är inte så extremt som många vill påskina.
Därför blev jag glad, för att återkoppla till bilden, att se lite initiativ även inom flygverksamheten.
-Kaptenen till vänster med klockan bär en oknäppt flyghjälm under flygning.
-Skytten till höger bär sin pistol på ett sätt som strider mot SäkI Ehv/Pv. Han bär den inte i ett av FM godkänt hölster utan i en duellficka, fasthållen av det elastiska snöre som skall hålla kvar magasinet när locket inte är stängt.
-Samma person bär en väska på sin stridsutrustning som förmodligen inte är kronmärkt på sin högra höft bakom magasinsfickan som för övrigt är öppen utan att magasinet hålls fast av det elastiska snöret runt fickan.
-På operatören med ryggen mot kameran ser man att han har tagit bort stjärtlappen på sitt kroppsskydd 94 och dessutom inte använder grenremmen.
Jag är övertygad om att FM rekryterar och utbildar inget annat än proffs till dessa befattningar. Det skulle aldrig falla mig in att tro att dessa yrkesmän har gjort dessa modifikationer och tagit dessa genvägar för att se tuffa ut på denna bild. Jag tycker att dom ser tillräckligt tuffa ut ändå.
Jag tror att dessa besättningsmän vet EXAKT vad deras utrustning presterar och vad den behöver prestera, och de har fortfarande åtminstone mitt fulla förtroende, även efter att jag sett den här bilden. Om jag måste åka i en sjuktransporthelikopter någon gång så åker jag gärna i en Svensk sådan. Där får man till och med ett hemtrevligt logementstäcke, och man slipper förhoppningsvis psykopater bakom sidosprutorna.
Det glädjer mig att situationen inte verkar vara så polariserad som vissa vill få det att framstå.
Extremism är enligt min uppfattning alltid av ondo och sanningen är sällan svart eller vit.
Säga vad man vill, men en bra bild är det i alla fall. Även enligt FVI, som faktiskt personligen har kommenterat den i kommentarsfältet.
/Parabellum
Bra inlägg som vanligt Parabellum! Bra att du sätter frågan i lite perspektiv så "gamla gardet" får en glimt av verkligheten...
SvaraRadera/Einstein
Det genas massor i flygvapnet. Oftast med det som är närmast kärnverksamheten. I vissa fall pga undermåliga publikationer, ibland pga allt för snäva bestämmelser eller motstridiga sådana... Något vi saknar är vad Armén har.. Chefer som vågar ta obekväma beslut och lita på sitt manskap!
SvaraRadera/LastAlternativet
Ett bra inlägg.
SvaraRaderaEn sak är värd att betona och det är något som gått många förbi i debatten. Flygvapnet drivs av ett säkerhetstänkande innebärande att vi ingalunda har råd med förluster redan i fredstid. Vi har aldrig haft resurserna att klara av något sådant. Det är för dyrt såväl i materiel som i människoliv. Till synes små misstag och föremål, som en låspinne till en klocka som letar sig in till roderlinorna eller raketstolen, får de mest fatala följder när det handlar om flygetyg.
Trots det höga säkerhetstänkandet har däremot var och en möjlighet att frångå reglemente och föreskrifter om det medför högre säkerhet i lösandet av uppgiften. Det kommer att synas efteråt, men också belönas om det var en korrekt bedömning.
Skillnaden ligger i när det är fred eller ofred. Man ska också veta att svensk flygstridsregler är bland de mest tillämpade av alla världen över - utom när det gäller vid interaktion med markstridskrafter.
@Wiseman:
SvaraRadera"Trots det höga säkerhetstänkandet har däremot var och en möjlighet att frångå reglemente och föreskrifter om det medför högre säkerhet i lösandet av uppgiften. Det kommer att synas efteråt, men också belönas om det var en korrekt bedömning."
Det är detta som är väldigt intressant. Inom markstridskrafterna finns det väldigt många som inte anser att man vid något tillfälle får frångå reglementen och föreskrifter utan gör man det så skall man få sparken eftersom galoscherna inte passar.
Jag är ute efter att vi kan hitta till gråskalan, som du beskriver, där man till och med kan belönas OM resultatet av att man bröt mot reglerna blev att saker och ting blev mycket bättre.
Att tänka svart-vitt var jag duktig på som fänrik, nu vet åtminstone jag bättre.
@ Parabellum och Wiseman:
SvaraRadera"Inom markstridskrafterna finns det väldigt många som inte anser att man vid något tillfälle får frångå reglementen och föreskrifter utan gör man det så skall man få sparken..."
En mycket intressant diskussion. Min uppfattning är att man i alla lägen MÅSTE vara beredd att bryta mot regler och reglementen.
Ur ett taktiskt perspektiv är ett oregelbundet uppträdande närmast en förutsättning för framgång i längden – gör man alltid som det står i det taktiska reglementet kommer man förr eller senare att bli offer för motståndarens taktikanspassning.
Brott mot säkerhetsbestämmelser som görs i syfte att – i den rådande situationen – förbättra säkerheten MÅSTE kunna tillåtas. Det är säkerheten där och då som är viktig – inte vad det står skrivet i något reglemente eller annan publikation. Det handlar om riskhantering, inte riskeliminering.
Naturligtvis måste ett frångående av gällande bestämmelser vila på mycket goda grunder och kunna förklaras och försvaras i efterhand. Att agerandet granskas i efterhand borde vara självklart. Om det vid granskningen visar sig att individen gjort en korrekt bedömning skall denne få ett erkännande, både för handlingen i sig men även för modet att frångå bestämmelserna och våga fatta ett eget beslut. Är bedömningen inte korrekt bör det resultera i att denna erfarenhet inarbetas i aktuella utbildningar så att inte nästa officer fattar samma felaktiga beslut.
Försvarsmakten anställer, utbildar och förordnar officerare som förutsätts ha gott omdöme och förmåga att kunna använda detta. FM har inte behov av, eller plats för, fantasilösa paragrafryttare.
Det är inte en rättighet för en militär chefs att fatta beslut om att frångå reglementet om situationen så kräver, det är en skyldighet. Det är också dennes ansvar att svara upp för agerandet i efterhand och ta konsekvenserna.
/ Commander
Commander och Parabellum: Det är exakt så Flygvapnets DA-system fungerar. Individen (pilot, tekniker, flygstridsledare, meteorolog, flygledare m fl) upptäcker ett hotande förlopp, agerar och därmed undviks förhoppningsvis det hotande förloppet till förmån för ett bättre förlopp. Efteråt skriver individen en driftstörningsanmälan, där vederbörande förklarar vad som höll på att hända, hur resonemanget gick och vilka åtgärder som vidtogs. DA:n kommer sedan med i den sammanställning som skickas ut till samtliga abonnenter inom flygverksamheten med kommentarer av chefsnivåer. Detta, tillsammans med blodet av hundratals svenska aviatörer är vad som ligger som grund till det ständigt föränderliga reglementet, den flygoperativa manualen, FOM.
SvaraRaderaÄr det nu så att agerandet istället var farligare eller inte undanröjde hotet, skrivs DA:n på samma sätt. Måhända leder det till att FOM eller de taktiska reglementena förtydligas ytterligare. Eftersom DA sänds mellan alla nivåer inom den flygoperativa tjänsten ger det möjlighet för även beslutsfattare på hög nivå att förstå problemen för individerna nere på golvet.
Grunden i debatten som rasar på WW verkar vara kulturella skillnader och oförståelse. Många, förmodligen med FV-bakgrund, verkar inte förstå att Armén inte fungerar på samma sätt när det gäller reglementen och erfarenhetsspridning, medan andra, förmodligen med mer armébakgrund, tror att FV har ett mycket stelt regelverk som inte uppmuntrar taktisk situationsanpassning utan snarast paragrafrytteri.
Det finns fortfarande all anledning att tro att alla truppslag i samtliga försvarsgrenar skulle må mycket bra av ett förlåtande DA-system, mer än ett anmälningssystem med tillhörande straffskala.
Kanske ett ämne för ett separat blogginlägg?
@ Wiseman:
SvaraRaderaInom läkemedelsindustrin så används liknande system för hantering/utredning av avvikelser från förväntat utfall.
@ Parabellum:
SvaraRaderaTill yttermera visso har kaptenen med den exakta tidsuppfattningen kavlat upp ärmarna på sin flygoverall och därmed satt en icke oväsentlig del av dess brandskyddande egenskaper ur spel.
Men har FVI sagt att det är bra så är det säkert så...
/zweistein
Kaptenen på bilden tillhör ju hkp-flottiljen.
SvaraRaderaHans grad medför att han, åtminstone i teorin, är så gammal att han tidigare tjänstgjort inom arméflyget.
Slutsats: Flygvapnet kan lugnt två sina händer och ta en krogrunda till i Italien.
Skål och Gud bevare alla i blå uniform
Den där har jag väntat på ett tag: Den om Arméflyget och därmed "skyllifrånkort" för FV.
SvaraRaderaKrogrundan i Italien har jag just läst om och har inte underlag för att bedöma om det är en enfjädershöna eller om det är en gammal marinklassiker i FV-utförande.
Det kanske han gör, men han har ju faktiskt en FV-grad och helikopter 10 är väl sprunget ur flygvapnet vill jag minnas, så jag vet inte hur pass mycket Armé det är den här bilden egentligen?
SvaraRaderaOavsett vad så omfattas han och hans kamrater av den magiska flygsäkerheten och dom har uppenbarligen vett nog att ta vissa genvägar helt enligt Wisemans kommentar.
Noterbart är att det i Fv Flygunderhållsmanual faktiskt finns rutiner för hur man ska hantera behovet av att frångå bestämmelser (dvs hur detta ska riskhanteras och redovisas). Ett exempel på detta är hur Flygchef och Tekniskchef gått emot FMV rekommendationer om flygkängor och dokumenterat detta i en operationell flygsäkerhetsorder för ökad säkerhet i den aktuella operationsmiljön.
SvaraRadera/Flygverkmästaren
Intressant Flygverkmästaren!
SvaraRaderaVad är det för nivå på Flygchef och Teknisk chef i det här fallet?
Min uppfattning är att det finns en stor skillnad mellan Flygvapnet (de flygande delarna) och Armén i det här avseendet.
SvaraRaderaI Flygvapnet håller man benhårt på gällande regler när det gäller vad som får användas och vem som får göra ändringar på materiel. Samtidigt finns det klara rutiner för att smidigt få till en permanent eller tillfällig förändring av reglerna.
I Armén verkar det vara tvärt om, reglerna kan man strunta i utan att någon egentligen bryr sig, och det är svårt och omständligt att få till förändring av reglerna.
Kan det vara så att de två sakerna hänger ihop?
@Uppgiven
SvaraRaderaKan det vara så att de som skrivit FV:s regler har flugit på riktigt medan de som skrivit Arméns regler i huvudsak har truppfört på övningsfält under ordnade förhållanden?
Verkligheten brukar slipa av de vassaste hörnen.
Vem som för tillfället är Flygchef och Tekniskchef framgår av manualerna som ni alla kan hitta under EMIL/Rollportal/Flygoperatören där Flygchef återfinns namngiven i FOM 1.2.1 (Övlt Ola Höglund) och dessa namngivna personer är personligt ansvariga inför FLYGI för den tillståndspliktiga verksamheten.
SvaraRaderaKlickas på någon av manualerna kommer även gällande OpO upp i en länk till höger, dock inte uppdaterad efter sem men OpO att flyga med ej godkända laservisir finns som ett annat exempel.
Jag tror att Flygets höga beredskap på att ändra rutiner beror på eftersträvan att där vi inte vill ha ostyrda variationer dokumenterar hur arbetet utförs relativt detaljerat, men detta ställer samtidigt krav på förmåga till uppdatering och/eller att styrt hantera undantag.
/Flygverkmästarn