Framsteg i infospåret!

I en tidigare diskussion här på Cynismer angående Försvarsmaktens sätt att publicera nyheter från insatsområden skrev jag:
"Ofta har det slagit mig att det verkar vara viktigare för FM info-tjänst att informera om att Kalle, 23 år och Maja, 21 år ryckte in på Ledningsregementet i måndags och att det känns jättespännande, än att informera allmänhet och anhöriga om vad som händer med deras soldater som faktiskt UTFÖR tjänsten och inte bara utbildas till den. Hur detta rimmar med Öppenhet, Resultat och Ansvar kan jag bara spekulera i."

Döm om min förvåning när jag idag hittar en mycket detaljerad redogörelse från striden häromveckan där en soldat skadades så svårt att han tvingats amputera ett ben.
Reportaget upplevs inte som friserat alls, utan de intervjuade soldaternas egna uttryck verkar få finnas kvar vilket så klart ger reportaget en oerhört mycket större tyngd och relevans än de torra texter som tidigare publicerats kring dessa ämnen.

Jag är helt övertygad om att detta är HELT rätt väg att gå för FM och Infotjänsten.
Det är sådant här, som osminkat speglar soldatens inte alltid speciellt glamorösa vardag, som faktiskt attraherar den typen av folk som vi behöver.
Det är smutsigt, folk blir skadade, vi dödar fiender och dom dödar oss. Att försöka förneka eller dölja det är bara kontraproduktivt, och det här reportaget representerar ett definitivt trendbrott och förhoppningsvis ett paradigmskifte inom Infotjänsten.
BRA jobbat FM, INFOS, INFODIR och PAO FS21, det är sånt här som ger mig hoppet åter!

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/centralanyheter/Striden--verklighet-i-Afghanistan/

Krya på dig vapenbroder, och stöd våra trupper!

/Parabellum

Skjutfältstrams

Wiseman skriver idag om Någon-annanstansismen som går ut på att visst vill man ha ett försvar men öva, det får de göra någon annanstans.
Förbandsnedläggningarna har medfört högre tryck på vissa av de kvarvarande skjutfälten. Tex Härads skjutfält i Strängnäs används inte mindre sedan P10 lades ner utan minst lika mycket.
Andra skjutfält har använts sparsamt under de militära oåren som varit det senaste decenniet. Nu ska de börja användas mer igen och då klagar närboende. Exempel på det ses i Härnösand och Enköping, två gamla garnisonsstäder.

Häromåret var en tjänsteman i offentlig förvaltning inne på ett militärt övningsområde och gick på en Larmmina som glömts kvar efter övning. Tjänstemannen hotade i brev till garnisonen att polisanmäla Försvarsmakten för att man skadat henne. Området är uppskyltat och det är inte ens 50 meter mellan skyltarna. Dumheten vet inga gränser tydligen.

Självklart kan man ha synpunkter på att det smäller från skjutfält men ärligt talat: Den som köper en fastighet i närheten av ett skjutfält får faktiskt skylla sig själv.
Samma dumheter har förelegat i Linköping och flygfältet på Malmen. Trams!


Nu får Staten ta tag i detta och förklara att Sverige behöver ett försvar och att det måste öva. Just nu finns det inget förband i Storuman så jag rekommenderar en flytt dit.

Vädjan till ansvariga

Till höga vederbörande.

En gång i tiden, faktiskt inte så länge sen, var jag stolt över mitt yrke. Jag var stolt över att vara officer i den svenska Försvarsmakten. Det var en organisation som stod för gediget arbete, sunda värderingar, ledarskap, föregångsmannaskap och fina insatser världen runt.
Det kändes bra att bära uniform även utanför grindarna. Nu är nästan all stolthet borta.

Jag, liksom många andra, drar mig för att visa att jag tillhör Försvarsmakten. Organisationen har inget vidare rykte längre. Det har varit alldeles för många turer.

Folk frågar: "Är inte ni nedlagda? Några mutor på sistone, tveksamma konsulttjänster? Hur går det med SAP, hehe? Ni har väl inga soldater? Är det inte bäst att lägga ner hela skiten?" Jag ids knappt bemöta det längre.
Det har gått så långt att jag inte gärna bär minneskläder från missioner eller någonting som ens påminner om militärt utanför grindarna.

Jag vädjar nu till ansvariga: Återupprätta vår heder!
Med det menar jag inte att dåliga nyheter ska sopas under mattan eller döljas. Jag menar att vanvården av vår organisation måste sluta.
Sluta upp med att hitta på dumheter. Sluta upp med att trixa med siffrorna. Om ni märker att vi inte kan lösa uppgiften; men säg det då till Regeringen och Riksdagen: "Vi kan inte lösa uppgiften inom ram". Sanningen är bättre än skönmålningen.
Sluta upp med att gång på gång skämma ut oss!

The truth, the whole truth and nothing but the truth.

Jag, och fler med mig, har länge stört mig på att det som läggs ut på www.forsvarsmakten.se är en tvättad version av sanningen och mest avsett att vara rekryteringsfrämjande och inte avsett att vara informerande.

Ofta har det slagit mig att det verkar vara viktigare för FM info-tjänst att informera om att Kalle, 23 år och Maja, 21 år ryckte in på Ledningsregementet i måndags och att det känns jättespännande, än att informera allmänhet och anhöriga om vad som händer med deras soldater som faktiskt UTFÖR tjänsten och inte bara utbildas till den. Hur detta rimmar med Öppenhet, Resultat och Ansvar kan jag bara spekulera i.

I helgen skadades en Svensk soldat i strid i Afghanistan. Tyvärr var det nödvändigt att amputera hans ben. (För att hitta länken var jag tvungen att klicka runt på hemsidan ett tag. Man har tagit bort den från framsidan nu trots att äldre, mer rekryteringsfrämjande, nyheter får stå kvar.)

Hans kamrat, 1. Serg Christoffer Persson som också är på plats i Afghanistan upplever samma sak som jag och har skrivit ett läsvärt inlägg på FS21:s blogg om detta.
Läs det gärna!

Vad det innebär för den skadade soldaten att i ung ålder bli amputerad kan jag just nu inte föreställa mig här hemma i trygga Sverige.
Jag hoppas att han får all vård han behöver och att FM tar sitt fulla ansvar som arbetsgivare. Man har ju en del att bevisa på den fronten, minst sagt.

Krya på dig kamrat, och tack för din insats!

/Parabellum

Nytt utseende

Vi provar med ny design på bloggen.
Den gamla kändes plottrig och otydlig och vi har tänkt att byta layout ett tag. Den nya är lite mer militär i sin utformning, något som förhoppningsvis tilltalar.

Det kan komma att ske fler förändringar efterhand och ber om överseende för eventuella problem med det.

Kom det som någon överraskning?

Följande text skickades till mig idag. Den kommer från ett förbands felrapporteringssystem.
På ett jordnära sätt beskriver den hur viktiga detaljerna kan vara och hur illa det är på sina håll. Det finns en del att ta tag i för Försvarsmakten, något som belyses i inlägget.

/C
------------------------------------------------------------------


Kom det som någon överraskning?

För den som händelsevis inte har uppfattat det håller FM på att övergå från invasionsförsvar till insatsförsvar. Det innebär en del förändringar. Anställda soldater och gruppchefer är ett sådant exempel. Att materiel och persedlar måste finnas tillgänligt skulle kunna vara ett annat exempel.

Det har också bestämts, sannolikt på ganska hög nivå, att även dessa soldater och gruppchefer skall ha militära grader (lätt beslut eftersom huvuddelen av alla andra länders soldater också har någon form av gradbeteckning).

För vissa verkar dock ovanstående komma som en överraskning. Det finns nämligen inte, och har inte funnits "under mycket lång tid", några gradbeteckningar för sergeanter, korpraler och vicekorpraler att hämta ut på förrådet.

I ett koncernperspektiv är detta säkert en skitfråga, eller ännu värre en ickefråga. Men för den som inte förstått det, blir detta ett ledarskapsproblem för första linjens chefer (det betyder dom chefer som i verkligheten möter soldaterna dagligen - på riktigt).

Jag befarar att i den allmänna uppgivenheten över brister i storlekar, otillgänglighet på persedlar, brist på kläder för kvinnlig personal och alla andra problem som vi dagligen dras med i kampen att utrusta våra insatsförband till en lägsta-acceptabel-nivå, kan en sådan enkel sak som att "nu är även gradbeteckningarna slut" bli droppen som gör att bägaren med svart-vatten faktiskt rinner över och soldaterna slutar. Risken att vi "bara" tappar (ännu mer) trovärdighet tror jag vi ganska snart kommer att passera.

Nu är det läge att hjälpa FMLOG och stödja personalen på förrådet som faktiskt försöker beställa men hela tiden möts av "det är slut" eller "det finns inte". Jag bedömer att vi på förbandet måste bli mer aktiva och att chefer på olika nivåer måste börja slå näven i bordet.

Risken är annars som sagt att våra soldater faktiskt inte vill jobba hos oss innan dom ens hunnit bli varma i kläderna (om dom får ut några)...

Generalen lovar runt!

General Grundevik, Armeinspektören, skriver på Armébloggen väldigt fina ord som väcker förväntningar hos gemene man:

"Under hösten 2011 kommer armén att ha ett stort fokus på bl a följande utvecklingsfrågor;

1. Det nya personalförsörjningssystemet, främst utveckling av de tidvis tjänstgörande soldaterna (GSS T), och därtill kopplat utvecklingen av ett nytt KFÖ-system (Krigsförbandsövningssystem), dvs hur dessa soldater skall tränas på ett effektivt sätt för att kunna vara tillgängliga, användbara och väl samövade. Öv Tommy Karlsson, nyligen avlöst som chef Ing 2 i Eksjö, kommer under ett års tid att på heltid leda arbetet med att utveckla GSS T och det nya KFÖ-systemet."

Här pratas det om att utveckla GSS/T och KFÖ-systemet. Man borde i stället tala om att implementera det. Just nu finns det inget att utveckla. Hela personalsystemet är i olag och Försvarsmakten kommer att leva i en övergångsfas under lång tid framåt.


"2. Nationellt försvar. Artikel i Arménytt kommer att skapa både information och möjlighet till fortsatt debatt inom detta viktiga område."

Spel för galleriet eller på allvar?
Övningsscenarion blir allt mer nationellt präglade så vi kanske ser ett uppvaknande även på taktisk nivå?


"3. Fortsätta att utveckla systemet för specialist- och reservofficerarna."

"Börja utveckla" borde det heta. Det har inte gjorts mycket för att få Befälsordningen i balans. Just nu är det ett vakuum i vilket många förtvinar. Visst har man satt igång en arbetsgrupp på Militärhögskolan i Halmstad men det går ju för långsamt! Allt går för långsamt så bra personal hinner ge upp. En driftig kollega med många år som nischad officer ville karriärväxla men när handläggningstiden hade passerat två år fick han nog. Nu är han civil och anlitas av FM som konsult i stället. Hur många har vi råd att tappa?


"4. Minska det administrativa trycket på främst pluton- och kompanichefer så att bättre förutsättning skapas för att bedriva ett tydligt och fältnära ledarskap."

Halleluja!
AI har framfört det tidigare men än har inget hänt. En annan general slog sig för bröstet och försökte få bort lönerapportering i Palasso för soldatnivån men misslyckades totalt (det var bara HKV som fick använda de enkla beräkningsunderlagen). Byråkratin är ett arbetsmiljöproblem som ohanterat kan komma att få ödesdigra konsekvenser för personalsituationen.

Det är helt rätt av Grundevik att jobba i den här riktningen men han måste få understöd av samtliga funktioner på HKV, inklusive GD. Den byråkratiska degenereringen har gått för långt för att han ensam ska kunna räta upp det.

Jag applåderar hans utspel men bedömer hans chanser att lyckas som små. PRIO är större än Arméinspektören.


"Därutöver är det också viktigt att få ordning och reda i materielfrågor, vidareutveckla övning i brigads ram samt tydliggöra de fysiska kraven på all krigsplacerad personal."

Fyskraven är tydliga så där finns det inget att göra. Det som ska till är att styra upp konsekvenser för den personal som inte klarar de tydliga kraven. Just nu blir det inga konsekvenser utan den underkände officeren kan bara fortsätta att underprestera.

KFS-arbetet som genomförts under året på många håll hyser jag förhoppningar till. Jag tror att det kan vara första steget till en fungerande materielförsörjning. Inknappningar i olika system och beställningar är det andra. De springande punkterna är dock ekonomi och tillgång. Det finns för lite pengar och för få nyckelsystem (tex PTGB:er).


Generalen fortsätter med:

"Nu efter semesterperioden öppnas möjligheten till att mer föra debatt på Armébloggen. För detta krävs ditt engagemeng och dina idéer. Parallellt med Armébloggen (som skall ses som debattforum och information) publicerar vi Arménytt med fördjupningar, etc i centrala frågor.

Debattera och kommentera det vi skriver i Arménytt på Armébloggen och kom med förslag på fördjupningar i Arménytt och inlägg på Armébloggen."

Det är bra att Försvarsmakten och Armén äntligen förstått Internet och att Internetinformation är bäst i duplex. Jag tror dock att det kommer att ta många år innan Arméns anställda personal kommer att föra en sund debatt på Armébloggen. Det ses inte med blida ögon att "go public" särskilt inte på lägre nivå. Man ska gå till sin chef med sitt tyckande så att denne ges möjlighet att "hantera det", som en viss general uttryckte det. Hanteringen är oftast av karaktären filtrering, ibland rättmätig - ibland inte. Att inte tycka som chefen är dock sällan bra för ens trevnad på arbetsplatsen.
Det finns kategorier som inte har samma beroende av att hålla sig väl med sin chef; Tidvis tjänstgörande personal GSS/T och Reservofficerare samt Hemvärnspersonalen. Dessa tror jag kommer att gå i bräschen för armédebatten.


Arméinspektören har nu spänt bågen offentligt och med det väckt förhoppningar hos mannarna. Nu får han visa om han kan genomföra det också. Jag önskar honom all lycka i det arbetet. Det är välkommet och skulle öka Arméns förmåga väsentligt. Upp till bevis!


/Cynisk

Patetiskt Ofog

Anti-det-mesta-gruppen Ofog fortsatte sina aktioner under Stockholm Pride.
Den här gången gick de på försvarsanställda och trakasserade dessa under festivalen.
Det visar att det är en bra bit att gå innan världen kan vara utan skyddsfunktioner såsom Polis och Militär. Ofog tydliggör verkligen behovet av de som de försöker motarbeta. Snacka om kontraproduktivt!

Jag tror inte att Ofog fick särskilt mycket stöd för sin verksamhet genom den aktionen. Patetiskt!

/Cynisk

Uppdatering: SVD.se om manifestationen

INFODIR Lagersten:
– Här är vi besjälade av demonstrations- och yttrandefrihet och Försvarsmakten finns till för att garantera den. Men det är förjävligt att våra medarbetare som vågar stå upp och visa vilka de är ska ifrågasättas på ett personligt plan. För en del av dem i paraden har det säkert varit en svår process att våga visa vem de är, säger Erik Lagersten.

För jävligt sa Bull!

Uppdatering II: Soldater kränkta
Det antimilitära nätverket Ofogs attack mot Försvarsmaktens deltagande i Prideparaden kommer att polisanmälas. Flera soldater tog illa vid sig och kände sig kränkta.

Att kränka folk tycks inte vara helt i linje med Ofogs verksamhetsidé och nu polisanmäls de. Ganska misslyckat!

Gulligt Ofog!

Ofog har genomfört en liten "die-in" vid Försvarsmaktens tält på Stockholm Pride.
En "die-in" innebär att folk lägger sig ner och spelar död. Detta för att markera... ja vad vill man egentligen markera? Att militär makt kan innebära att folk dör? Det vet ju minsta barnunge som läst/sett Astrid Lindgren! De vet också att Nangilima är ett sagoland.

Ofog skriver på sin sida:

"Försvarsmaktens verksamhet är krig, krig som handlar om att få full kontroll över olja och andra naturresurser, om att använda mark som folk bor på eller lever av för att lägga pipelines och om att få ännu ett land att rätta sig i ledet."

Försvarsmaktens verksamhet är att var det yttersta verktyget för svensk politik och medel för den gemensamma politik som förs inom EU och FN med demokratiska och humanistiska värden framför ögonen.
Sveriges politiker verkar inte ha som målsättning att ta kontroll över andras olja men den dagen det händer kommer jag att rösta emot det.
Hittills i Försvarsmakten har jag inte utfört uppgifter åt det hållet som Ofog menar. Någon av oss har fel.


Vidare skriver de:

"Militären använder sin närvaro på Stockholm Pride för att legitimera sin övriga verksamhet, en verksamhet som handlar om våld och hot om våld."

Det stämmer inte och FM behöver inte legitimera sin verksamhet. Att vara med i Pride är rekryteringsfrämjande och eftersom plikten är borta måste FM ta alla chanser att framstå som en bra arbetsgivare där sexuell läggning och dylikt inte spelar någon roll. Även om jag själv är tveksam till statligt deltagande i manifestationer av den här typen förstår jag varför FM är med.


En sak har Ofog rätt i: Att Försvarsmaktens verklighet dödar. Det är liksom organisationens signum, att vara den yttersta utvägen när allt annat gått åt pipan. Hårdnackade motståndare rubbas inte av "Die-ins" eller klotter utan det krävs faktiskt lite mer för att få effekt.
Försvarsmaktens verksamhet syftar till att skydda Sverige och det samhällsskick som gör att folk kan vara öppet HBTQ eller för den delen manifestera med "die-ins".


/Cynisk

Fler som protesterar

Positivt om Flygvapnet

Så här i semestertider är det emellanåt svårt att få igång skrivlusten. Fokus är på badning, utflyktsmål och dylikt. Inte riktigt i bloggens anda varvid inläggen blivit få. Idag fick jag anledning att skriva lite:


Det brukar sällan skrivas positiva saker om Försvarsmakten, särskilt inte när SVD:s Mikael Holmström suttit vid tangenterna. Men i dagens Svenska Dagbladet skriver han en positiv artikel om Flygvapnets insats i Libyen.

Jag tycker att det är bra att även spetsflyget får känna på skarp insats, eftersom det brukar medföra en organisatorisk utveckling. Enligt utsago har man haft lite interna friktioner (som väntat) och jag hoppas att man tar till sig det för att förädla organisationen.
Nu är inte jag någon flygexpert så det kanske inte fungerar så men det kan säkert ni läsare skriva något om i kommentarerna?

Som försvarsvän blev jag nöjd över den positiva artikeln. Det är klass på svensk militär, det är bara kvantiteten som är för liten.

/Cynisk