Den här bilden kommer från ett bildspel från en operation i Afghanistan. Jag har lånat den eftersom den så fantastiskt bra återger hur det kan vara att vara soldat i internationell tjänst. Soldaterna vilar i värnet, tätt sammanslingrade för värmens skull och med kroppskydd som täcke. Vapnen ligger bredvid och de kan när som helst behöva använda dem.
Bilden har fått mig att skriva ett bittert inlägg om villkor och synen på soldaten och vår verksamhet. Om du inte vill ha bitterhet så kan du titta på bilden och skratta lite och låta bli att läsa texten nedan.
I dagarna diskuteras soldaters villkor på
bloggar och i
media. Ett genomgående tema är att soldatyrket är som vilket annat yrke som helst och att villkoren ska vara därefter. Nu senast är det boendet för kontinuerligt tjänstgörande soldater som är på tapeten. Alla har ju förstått att det kan vara svårt att på kort tid ordna med boende på en ny ort och man har därför inrättat boende på garnisonerna som soldaterna kan hyra för en billig penning. Tanken har varit att det skulle vara ett interimsboende tills soldaten/sjömannen hittat ett eget boende ute på stan. Nu vräker Livgardet soldaterna och många av dem tvingas därför sluta i Försvarsmakten då de vare sig hunnit hitta eget boende eller har råd. En soldatlön blir man inte fet på.
Andra debatter har rört skattelättnader. Förespråkare tycker att soldater och sjömän ska skattebefrias under internationella insatser medan motståndare anser att man inte ska särbehandla militärer. Just det sistnämnda tycks vara det bärande argumentet.
Titta på bilden på de sovande soldaterna och fundera på vilka andra yrkesgrupper i Sverige som har motsvarande arbetsmiljö?
De ligger och sover i sitt av arbetsgivaren tillhandahållna boende och äter mat som egentligen är nödmat och som inte anses vara nyttigt i längden. De är i en oförlåtande ökentrakt med en hotbild som är en av de värsta i världen. De är där utsända av Sverige.
Eftersom de får fri mat drar Staten av 85% av traktamentet drygt 380:- per dag. Traktamentesreglerna är ju skrivna för andra förutsättningar men har inte anpassats för Försvarsmaktens verksamhet. Det märks tydligt i skrivningen: "Efter 3 månader reduceras det [traktamentet] med 30%".
Nu kan man ju säga att traktamente är fel metod att avlöna personalen i internationell tjänst eftersom syftet är kostnadsneutralitet. Tidigare fick man ut hela traktamentet men då var grundlönen sämre. Det jag vänder mig emot är att man använder sig av de vanliga verktygen för villkorsättning men inte anpassar dem utifrån verkligheten. Vad är arbetsmiljön på bilden egentligen värd?
Det går alldeles utmärkt att göra undantag för väpnad personal när det gäller lagstadgade rättigheter, såsom yttrandefrihet och semester. Varför går det då inte att göra undantag när det gäller skatteregler eller fritt boende?
Försvarsmakten rekryterar med glättiga bilder och events. Mycket sällan kommer verkligheten på bilden fram även om det faktiskt blivit lite bättre på sistone med bland annat filmer från insatserna. Rekryteringen sköts centralt och för att få ett brett rekryteringsunderlag så är de allmänna kraven ganska lågt satta och inte motsvarar inte alls kraven enligt bilden. Visst ska man inte ha för höga krav på folk på väg in i en ny verksamhet utan man måste ge dem tid att bygga upp förmågor men det behövs ändå en solid grund att bygga på, inte minst fysiskt. Det är ett mycket krävande yrke. Soldaterna i värnet vilar. Efter en kortare vila ska de fortsätta arbeta för att sedan få några timmars vila till under bar himmel. Det kan pågå i dagar.
I Afghanistan är det snöigt och kallt på vintern och på sommaren är det varmt, riktigt varmt, över 50 grader i skuggan är inte ovanligt. Då går det inte att tulla på kraven i rekryteringen.
Förvaltningen av Försvarsmakten övergår allt mer till en civil företagsdrift. Civila metoder är ofta bra, i det civila. Det är inte alls säkert att de fungerar i det militära, framförallt inte när man inte delegerar mandat.
Effekten för Försvarsmakten är en krånglig och stel byråkratisk ordning och ett administrativt system som binder chefer vid datorerna i stället för att leda personal och verksamhet. Vilket affärssystem har moduler för väpnad strid? Vilken kod använder man för att göra avdrag för fientlig beskjutning? Kan man lägga en så kallad kundvagn för att beställa indirekt bekämpning av Talibaner i Tandurak?
Verksamheten på lägre nivå leds inte genom affärssystem!
Vare sig Högkvarteret eller den politiska ledningen tycks inse vad det innebär att vara soldat i Försvarsmakten. Man jobbar inte alls tillräckligt för att skapa goda förutsättningar för yrket. Tyvärr anammas synsättet av funktionärer i HR-spåret på förbanden. Så dåligt som möjligt verkar parollen vara på sina håll.
Många officerare och civilanställda är bittra efter åratal av omstruktureringar, nedläggningar, villkorsförsämringar och allmän otrygghet. Bitterheten och bristen på framtidstro har blivit normalbild. Nu är Försvarsmakten på väg att fördärva nästa personalkategori; de anställda soldaterna.
Det är inte fackförbunden som ska agera utan arbetsgivaren som måste inse att att man inte kan behandla personalen hur som helst och att soldaterna och sjömännen inte är intvingade värnpliktiga. Det är dags att plocka fram de nordöstra delarna av det Utvecklande Ledarskapet, FM:s ledarskapsmodell. En av tre storheter i det ledarskapet är Personlig omtanke. Att leva som man lär verkar inte vara så noga.
Jag har just svarat på Försvarsmaktens senaste medarbetarundersökning FM-Vind. Det fanns om jag minns rätt en fråga om jag kunde rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare. Jag kan ärligt säga att jag är mycket tveksam till det. För äventyrare som vill genomföra internationell tjänst javisst, men inte för någon som är mån om livet och vill leva ett fungerande liv med skäliga villkor och möjlighet till socialt liv med familj.
Att vara militär är inte som vilket annat yrke som helst. Jag har haft civila arbetsgivare och har därför jämförelseunderlag. Det skiljer sig stundtals väldigt mycket. Att jobba i lagret på Coop är inte i närheten av att ligga på OP i krigszon. Den som tror det misstar sig å det grövsta.
Att vara soldat är att offra en del av sig själv för någon annan och något annat. Att vara soldat innebär att man är beredd att riskera sitt liv för att någon högre upp i hierarkin säger att man ska göra det. Att vara soldat innebär att man ska vara beredd att få skit från förståsigpåare och mediaelit när man gör skitjobbet åt Staten och skattebetalarna. Att vara soldat innebär att man ska vara beredd att göra det värsta tänkbara; att döda andra människor.
Det är dags att sluta låtsas som att soldatyrket är som vilket yrke som helst och ge soldater och sjömän goda förutsättningar, villkor och uppskattning för jobbet. De är värda det!
Att vara soldat är det finaste man kan vara.
/C
Foto: Försvarsmakten.
Tidigare inlägg: Miljöbild Afghanistan
