Socialdemokraterna Urban Ahlin och Peter Hultqvist tycker att Sverige ska delta i fler FN-insatser. I en debattartikel i Göteborgsposten skriver de:
"FN ber om svenskt deltagande i en FN-ledd fredsbevarande insats i Sydsudan. Det är en insats vars uppgift ligger väl inom ramarna för svensk utrikespolitik. Socialdemokraterna har redan sagt ja, men varför dröjer regeringens svar?"
Man vänder sig inte emot NATO utan vill bara öka stödet till FN. Moderaterna å sin sida kontrar med:
"Det räcker inte bara prata om hur viktigt det är att Sverige bidrar med fler soldater till FN-ledda insatser. Vi måste även mer aktivt arbeta med hur dessa insatser är utformade, skriver Karin Enström och Cecilia Widegren (M), i en replik."
Moderaterna hänvisar till FN-resolution 1325 och påtalar bristen på kvinnor i fredsoperationer.
Vad ingen av dessa partier tycks ta någon som helst notis om är att det inte finns någon trupp att skicka. Alla förband har fullt upp med redan pågående insatser och tillväxt in i det anställda försvaret.
De anställda som är gripbara här och nu kan man säkert skramla ihop ett förband av men då får man begå rovdrift på personalen och göra stora avsteg från Skyddsregeln som anger att man efter internationell insats ska vara hemma dubbelt så lång tid som man var ute. Om jag gjorde sex månader ska jag alltså vara hemma ett år innan det är dags igen. Om avsteg från det ska göras ska jag genomgå en fördjupad undersökning för att säkerställa hälsostatusen.
Redan idag görs det avsteg, ganska många. Jag vet officerare (även kvinnliga) som de senaste åren varit ute på varannan insats i Afghanistan. De vill säkert det själva men hur bra är det ur systemsynpunkt och hälsomässigt? Skyddsregeln finns ju av en anledning.
Hur som helst, M och S; glöm beteckningarna på den som leder insatserna; NATO, FN, EU eller AU. Glöm 1325 med tilläggsresolutioner. Försvarsmakten har ingen personal att skicka. Det finns knappt några förband, det finns ingen materiel.
Ge Försvarsmakten lugn, ro och ekonomiska ramar för att lösa ut sin överlevnad. En ny markinsats vore förödande just nu. Om 5-8 år och med ökade försvarsanslag kan FM säkert lösa tre markinsatser och ha en högre andel kvinnor i insatserna.
Men jag kan väl även jag glömma min dröm...
/Cynisk
Nu tycker jag för en gångs skull att du är helt fel ute, i alla fall i delar av ditt inlägg
SvaraRaderaÄven om viss personal går mycket tungt med hög rotationsfrekvens så har vi delar i vår försvarsmakt som knappt genomför insatser alls.
I det aktuella fallet med Sudan så är det traditionella ingenjörresurser som har efterfrågats. Dessa finns och har inte deltagit i några internationella insatser på ett bra tag.
Tillsammans med t ex Norge skulle det var en synnerligen lämplig uppgift för FM att sätta upp en reducerad ingenjörbataljon i Sudan.
@CS
SvaraRaderaVi kanske kan göra en kortare insats med markförband men vi har ingen uthållighet och ingen ekonomi att göra det. Hur mycket skulle ingenjörerna kunna bidra med? Ett reducerat kompani under ett år?
Det finns möjligen stabsresurser att leda i ännu en riktning men det räcker inte långt.
Det du säger påstår jag är delvist sant. Ja, vissa enheter slits mer än andra men vissa lider av att inte komma på rotation över huvudtaget. Vet exempelvis bra soldater på helikopterflottiljen och Lv6 med flera som känner att det kanske ska vara dags att lämna försvarsmakten på grund av begränsad möjlighet att med sina förband genomföra internationella insatser. Jag förespråkar fler fredsbevarande insatser för att se till att soldater som dessa ska kunna få komma ut och lösa uppgifter!
SvaraRaderaNu kanske den här inte vore den bästa för de soldaterna, om det nu är som CS säger att det är ingenjörer som efterfrågas men det finns andra och kommer finnas andra insatser.
Ökat tryck på försvarsmakten utomlands kanske även skulle kunna tillföra lite ökat anslag till våra slitna tp 84:or...
/Johan k
Cynisk
SvaraRaderaVi får inte glömma att GSS/T är under införande. Att det inte finns GSS/K i tillräcklig omfattning för att kontinuerligt bemanna insatser är solklart. De är väl snarast avsedda för en första insats för att därefter lösas av med tidvis tjänstgörande förband.
En bataljon innehåller också en avsevärt mindre andel officersbefattningar än exempelvis insatsen i Afghanistan. Det är ju främst i den kategorin som det förekommer problem med för hög rotationsfrekvens.
Angående ekonomin kan jag dock dela dina farhågor även om jag vill minnas att det stod uppgifter på en av FM-bloggarna häromdagen att vi under senare år ständigt underutnyttjat anslagen för internationella insatser och överskottet har inte kommit oss till del.
Hur mycket man skulle kunna bidra med handlar bara om prioriteringar. Jag har en uppfattning, som säkerligen inte delas av alla - Kan vi inte ha ett ingenjörkompani insatta över tiden har vi inget existensberättigande.
@CS
SvaraRaderaJag säger inget om 2014 men just nu är det inte läge för ny markinsats. Min bedömning är att det inte finns GSS/T för att bemanna en insats inom de närmaste 12 månaderna.
Det går kanske att internet-rekrytera soldater men officerare med rätt profil för att utbilda och leda dessa är det brist på.
Visst kan vi skicka luftvärnet till södra Sudan men det ska väl ändå vara någon nytta med insatsen?
Glöm inte att GSS/T som bara har gjort GMU kräver minst 6 månaders träning innan de är mogna för insats!
SvaraRaderaGSS/T är en anställningsform och inte en kompetensnivå. Jag tror att vi de närmaste åren kommer att få se en hel del fd värnpliktiga som GSS/T.
SvaraRaderaJag är inte helt med på hur ni tänker angående GSS/T. Måhända är jag helt fel ute men jag tror inte det (Sinuhe rättar mig säker om jag har fel).
SvaraRaderaDet efterfrågade författningsstödet finns förvisso inte på plats men det finns ju det faktumet till trots fortfarande möjlighet att hantera en insats med GSS/T. Det går ju att lösa på samma sätt som vi tidigare rekryterat till utlandsstyrkan. Förbandet rekryteras för en insats och fyller GSS/T-rader i insatsförbandet.
Visst har GSS/T som bara genomfört GMU ett ofantligt utbildningsbehov men det är ett senare problem. I nuläget skall GSS/T framförallt anställas från magasinet av tidigare värnpliktiga.
Det är möjligt att det skiljer från olika förband men jag lever i världen att det finns mer officerare än vad det finns officers/specialistofficersbefattningar i krigsförbanden. Därmed inte sagt att alla har rätt kompetens men tillräckligt många kan förvärva kompetensen inom rimlig tid för att bemanna insatsorganisationen (vissa specialinriktningar undantagna).
Jag uppfattade inte att Johan K antydde att en luftvärnsinsats i Sudan var lämpligt utan kontentan var att det finns förband som underutnyttjas.
@CS
SvaraRaderaGSS/T finns inte idag. Avtal för GSS/T beräknas vara klart om en 10-11 månader.
Jag menar att även om det finns delar av FM som inte går så hårt i internationell tjänst så är det inte rimligt att skola om personal för att lösa ännu en insats. FM har mer än nog att göra som det är idag.
Vem ska omutbilda exempelvis LV till ingenjörer för en insats i Sudan när den kontinuerligt tjänstgörande personalen är upptagna med FS?
Vem ska nyutbilda soldater?
På många håll råder kompetensbrist eftersom personal med nyckelkompetens har slutat. Jag uppfattar verkligen inget överskott på officerare i FM utan har en helt annan bild. Avhoppen tycks öka och officersprogrammen fylls inte.
Nej, jag har en betydligt dystrare bild än vad du har CS.
Jag har uppenbarligen blivit missförstådd. Det jag menade var att det finns personal som är "sysslolös" samt att det är möjligt att nytta vissa av dem till internationella insatser. Jag är fullt övertygad att skytte från helikopterflottiljen kan lösa samma uppgift som skytte från ett annat förband!
SvaraRadera/Johan K
Några punkter där jag inte håller med dig.
SvaraRadera-GSS/T finns idag.
-Författningsstöd för GSS/T finns dock inte, Men det innebär dock inga större hinder.
-Ingen har påstått att det ska omutbildas luftvärnare till ingenjörer.
-Vem har påstått att FS måste bemannas med kontinuerligt tjänstgörande personal?
-Det finns ett överskott krigsförband+basorg kontra verkligheten. Möjligen inte lokalt.
-FM kan genomföra mer internationell verksamhet än idag. Det finns som sagt enheter som underutnyttjas.
Några jag håller med dig om:
-Det råder kompetensbrist inom vissa snäva och synnerligen viktiga funktioner.
-Att du har en dystrare bild än jag.
@CS
SvaraRaderaIdag anställer FM personal på visstid. Det är inte det samma som det egentliga GSS/T som man kommer att skriva avtal med nästa år.
Det finns inget överskott av krigsförband för att lösa ut en ny markinsats. Det finns pappersförband med krigsplacerad personal som är inslängda utan större eftertanke.
FM har under det senaste året maxats avseende internationella insatser. Just nu behöver FM tid för konsolidering och återhämtning, rekrytering och reorganisation.
Materielläget går jag inte in på men det verkar vara tämligen dåligt det med.
Luftvärnet tas ofta upp som en funktion vars personal vill ut mer ofta. Du själv tog upp efterfrågan på ingenjörer. Därav kopplingen.
@Johan K
Jag vet att LSS utbildade lätt skytte och min uppfattning är att den förbandsdelen skulle behöva massor av tilläggsutbildning för att lösa ut FS-mission som skytte. Då skulle de inte kunna gå högvakt som de var rekryterade för. När det gäller HKPFlj markstridsdelar har jag ingen koll men de utbildas ju på ett ställe som torde ge goda förutsättningar. Är de utbildade på samma sätt som Arméns "skytte"?
Jag är medveten om hur Försvarsmakten väljer att anställa men likväl är det en lek med ord. De som man nu tecknar interimsavtal med tar ju upp en befattning som i krigsförbanden är avsedda för GSS/T. De är med andra ord GSS/T.
SvaraRaderaJo, jag hävdar fortfarande att det finns ett överskott av krigsförband som kan genomföra markinsatser. De kan inte vara redo imorgon men med några månaders förvarning kan det lösas ut och för eventuella kommande rotationer finns all möjlighet i världen att lösa det med GSS/T. Officerarna med rätt kompetens finns redan för initiala insatser och för kommande finns det tid att kompletteringsutbilda de som har bristande kompetens.
Materielläget är dock ett problemområde. Men där handlar det om att det saknas enorma mängder för att fylla upp alla våra krigsförband. Att bara fylla upp de som är under insats eller är på väg ut är mer görligt (specialmateriel fortfarande undantaget).
Att politiker skriver saker i debattartiklar är en sak. Att regeringen i regleringsbrev ger FM i uppdrag att återigen ta höjd för det nationella försvaret har en helt annan dignitet i min värld.
SvaraRaderaVi kan inte ha internationella insatser bara för att "soldaterna slutar om de inte får åka på insats". Det är helt enkelt så att vissa soldatkategorier _aldrig_ kommer att få åka på insats med sina förband. De förbanden är helt enkelt uteslutande avsedda att användas här hemma.
Exempel på det är de baskompanier som nu sätts upp inom FV för att bemanna de huvudbaser som vi har kvar. Det spelar ingen roll hur duktiga de soldaterna skulle vara på att lösa en uppgift i Afghanistan eller Sudan, de har en uppgift att lösa här hemma - här och nu... Samma sak gäller stora delar av luftvärnet. Det första som brukar hända på Dagny är att det ska skickas luftvärnsförband någonstans. Då är det inte så bra om luftvärnsförbandens soldater är på insats utomlands "för att de inte ska sluta".
Har vi infört ett personalförsörjningssystem som bygger på att soldaterna ska åka på insats för att inte säga upp sig, bör vi nog fundera på om vi har skaffat rätt sorts personalförsörjningssystem.
Jag utbildar inte soldaterna vid helikopterflottiljen men de soldater jag sett och mött uppfattar jag som bra och nästan alla deras officerare är fd arméofficerare som jag vet är och bedömer som duktiga. Jag skulle bli förvånad om man ansåg att de inte dög för tjänst i en skyttepluton vid ett infanteriförband eller som del av skyttet på mission!
SvaraRaderaMen nog om det.
/Johan K
@CS
SvaraRaderaDet är inte en lek med ord. De som är tänkta att anställas som GSS/T har inte säkert samma profil som de som internetrekryteras direkt för en insats.
Förbandstillväxten sätter krav på FM och jag tycker inte att en ny insats skulle vara görlig utan att den skulle stjälpa utvecklingen mot IO14.
"Överskott på krigsförband" är fullkomliga nyheter för mig. All annan information pekar på motsatsen. Kom gärna med ett gästinlägg där du beskriver det mer utförligt.
@Cynisk
SvaraRadera"överskott av krigsförband". Det var lite slarvigt uttryckt av mig.
Det jag menar är att om de krigsförband som nu finns i armén skulle vara helt uppfyllda så har vi kapacitet till betydligt mer insatser än vi genomför för tillfället. I nuläget finns dock inte all personal men dock huvuddelen av officerarna. Därav menar jag att det fortfarande är möjligt att öka våra internationella insatser om vi tittar på att använda GSS/T (eller vad vi nu ska kalla dem intill författningsstödet är på plats) men det krävs några månaders förvarning och eventuellt att första rotationen bemannas med kontinuerligt tjänstgörande.
@Uppgiven
Min uppfattning är att de vi anställer som kontinuerligt tjänstgörande skall vara avsedda för att nyttjas internationellt (vissa undantag som IBSS, statsceremoniell vht och incidentberedskap).
Om det inte ens finns en rimlighet i att en viss typ av förbandsenhet kommer att efterfrågas internationellt bör dessa bestå av tidvis tjänstgörande personal.
@CS
SvaraRaderaSå du menar att bemanningen på våra flygbaser ska bestå av deltidstjänstgörande personal? I så fall får vi antingen ha väldigt många så att de kan tjänstgöra i skift, eller sluta flyga stora delar av året.
För den delen, när ska de förband som du vill skicka på utlandsinsats och som inte utgörs av skytteförband omskolas till sådana? Och av vilka? Hur påverkar detta FMs förmåga att lösa uppgiften "territoriell integritet" och "väpnat angrepp"?
Hela FM handlar faktiskt inte om att producera markförband som kan skickas till Afghanistan...
@Uppgiven
SvaraRaderaNä, så menar jag inte. I fallet med flygbaspersonal är de en direkt förutsättning för att hålla igång annan väsentlig verksamhet (ex incidentberedskapen). Där måste givetvis tillräckligt många kontinuerligt tjänstgörande finnas för att verksamheten skall fungera.
Fråga två förstår jag inte. Vem har sagt att de ska omskolas? Utveckla hur du menar.
Angående fråga tre så har väl ingen här påstått det.
@CS
SvaraRaderaAngående fråga 2. Enda sättet att kunna utnyttja alla "GSS/T-rader" till att genomföra markinsatser torde vara att omutbilda dessa till något slags skyttesoldater, precis som US Army har tvingats omskola en hel del av de förband de skickat till Irak. Detta kräver i sin tur att någon kan genomföra den omskolningen, vilket kräver mer instruktörer, samtidigt som de förbanden då tappar mycket av sin ursprungliga förmåga.
Ok, då är jag med på hur du tänker. Nä, så menade jag inte heller. I och för sig är vi alla, i alla fall i armén, infanteri i grunden. I alla fall på grupp och plutonsnivå. Kanske är inte alla rustade för att uppträda just i Afghanistan men det finns andra potentiella insatsområde med något lägre krav.
SvaraRaderaVi skall givetvis, i möjligaste mån, använda förbanden internationellt i samma eller liknande roll som de har hemma. Vissa skillnader är dock ofrånkomliga.
Jag menar inte att vi skall nyttja alla GSS/T-rader till markinsatser. Alla typer av förband kommer inte att efterfrågas i internationella insatser. Det är dock långt ifrån alltid som skytte är det som efterfrågas. Men i de fall en viss förbandstyp efterfrågas internationellt ska vi givetvis även använda oss av de GSS/T som finns där.
Jag blir lite fundersam angående det som skrevs om helikopterflottiljen ovan. Varför har de kontinuerligt anställda skytteenheter? Är det pga IBSS eller något annat?
@CS
SvaraRaderaJag tvivlar allvarligt på att en skyttesoldat skulle hålla med om att "alla är infanteri i grunden". Ja, alla har motsvarande GMU och ska kunna försvara sig själv och sin arbetsplats. Men en skyttesoldat är lite mer än så... I annat fall skulle vi knappast gett dem mer än 3 månaders utbildning.
Hkpflottiljen har, precis som alla förband inom Flygvapnet, en flygbas att hålla i gång. Det kräver säk/skytteförband såväl i fred som krig för att lösa bevakning och försvar. Dessutom ska hkpflottiljen även sätta upp ett rörligt baskompani som ska kunna omgrupperas, även detta innehåller säk/skytteförband.
Större delen av Flygvapnet, precis som Marinen, ska bestå av stående förband eftersom dessa försvarsgrenar precis som under invasionsförsvarets tid kommer att ha höga krav på beredskap och förmåga att agera "här och nu". Eftersom man inte längre kan lösa den dagliga driften med hjälp av värnpliktiga under grundutbildning så återstår då att ha heltidsanställda soldater. Det är inom Armén som den stora mängden GSS/T kommer att finnas.
Tack för informationen om FV och M.
SvaraRaderaVisst finns det skyttesoldater som lever i den uppfattningen du beskriver. I vissa fall har dessa säkert rätt. Förmågan till strid har ibland varit eftersatt. Det finns dock många fördomar i detta sammanhanget. En fråga man kan fundera över i sammanhanget är egentligen begreppet skytte. Ofta räknar vi in mekaniserade förband i dessa. De är sällan särskilt rustade för t ex avsutten strid. Samtidigt är de som sannolikt är bäst på avsutten strid, jägarna, ganska otränade på strid från fordon. Många funktionsförband står sig bra i sammanhanget.
För övrigt hoppas jag verkligen att alla förband har långt mer stridsutbildning än det som genomförs på GMU.
Intressant tråd! Jag ber att få återkomma i morgon - har idag för första gången skrivit TVÅ inlägg på min egen blogg....*pust*.
SvaraRaderaGMY
Sinuhe
@ Cs
SvaraRaderaAtt våra "krigsförband" ser uppfyllda ut på pappret beror på att utfyllnaden består av värnpliktiga. Dessa kommer dessutom att fylla rader under en lång tid framåt. De är givetvis inte disponibla utan att pliktlagen tas i drift.
De så kallade interimsavtalen får du se mer som en avsiktsförklaring eller intresseanmälan från två håll.
Avtalsskrivning och anställning av GSS/T planeras att påbörjas under senare delen av 2012.
Då startar också tester och urvalsprocesser för de som visat intresse för tjänsterna.
Planen för deras befattningsutbildning är ännu ej klar. Den beräknas dock att till vissa delar kunna påbörjas någon gång under 2013.
GSS/T är alltså inte disponibla i krigsförbanden än på några år.
Även om FM får de utökade medlen de anser sig behöva för att kunna genomföra personalförsörjnings reformen efter 2015, får vi nog räkna med att rekrytera "utifrån" och snett inifrån till utlandstjänst fram till 2020.
FM och våra folkvalda har en hel del beslut att fatta i närtid som förhoppningsvis kan kratta lite i manegen. Du har säkert sett den "livfulla" debatten på FMs nya bloggportal. Den avspeglar också FMs och till viss del våra folkvaldas ointresse för att diskutera försvarsfrågor.
Jag tycker som du vet inte att lönebeslutet för GSS var ett sådant "krattande" beslut.
Man skall nog inte blanda ihop kraven för att gå högvakt med att ingå i en skyttepluton i AFG.
Teaterdirektören.
@Teaterdirektören
SvaraRaderaJag påstod inte att våra krigsförband är uppfyllda med personal annat än avseende officerare.
GSS/T personal (eller vad vi nu skall kalla dem intill författningstöd finns) genomför redan nu KFÖ. Det finns inget som hindrar, mer än möjligen ekonomi, att vi inför en särskild insats anställer tidvis tjänstgörande personal redan nu.
Det anställs tidvis tjänstgörande personal redan nu. Det är de som vi skickar till Afghanistan.
SvaraRaderaAfghanistan är ungefär vad FM mäktar med idag på marksidan, oavsett hur många tidvis tjänstgörande soldater vi anställer. En till sådan insats överstiger vår förmåga personellt och materiellt just nu. Där har Cynisk helt rätt.
Ja, i fråga om de förmågor som finns representerade i Afghanistan ju nu så har Cynisk rätt. Men som sagt, det finns andra enheter som inte finns i Afghanistan och som samtidigt efterfrågas i andra insatsområden.
SvaraRaderaVilka förmågor ur markstridskrafterna är det som _inte_ är representerade i Afghanistan just nu? Det är väl luftvärnet, delar av artilleriet och delar av ingenjörstrupperna...
SvaraRaderaMen oavsett typ av enheter så ska de försörjas. Där ligger vi på gränsen nu till vad vi mäktar med.
Ja, det är väl ungefär vad som är tillgängligt. Möjligen finns det delar av skytteförbanden också som inte nyttjas och kanske delar av trängen.
SvaraRaderaPå vilket sätt menar du att de inte kan försörjas?
Vår förmåga att upprätthålla försörjningskedjan från Sverige till utlandet när det gäller gränssättande materiel är lite ansträngd just nu. Ett resultat bland andra av att vi i flera år har levt på "arvet" utan att se till att ha en långsiktig lösning.
SvaraRaderaLogistik är inte lika sexigt som den "skarpa ändan" av FM, men den har en tendens att sätta gränserna för vad som är möjligt att genomföra.
Kan du utveckla det mer konkret?
SvaraRaderaNyttjar vi redan alla flygtimmar med C17 exempelvis?
Är det förbrukningsmateriel som saknas?
Personligen så har jag mycket svårt att se hur detta skulle vara en begränsning som inte går att lösa om vilja finns och ekonomiska medel finns på plats. Vi är ganska långt ifrån de 1700 internationellt insatta soldaterna som är regeringen krav.
Tyvärr så kan jag inte utveckla det mer konkret utan att tassa in på saker jag inte är säker på om de är öppna.
SvaraRaderaMen det handlar inte om C-17, och det är inte pengar här och nu utan pengar där och då så att säga. Eftersom man inte i tid satsade pengar så får vi betala priset nu.
Eftersom jag antar att du jobbar i firman så borde du veta att vad regeringen ställer för krav och vad regeringen tilldelar för resurser sällan stämmer överens. Politik må vara att vilja, men logistik handlar om att kunna...
Då får vi väl se till att hänga upp oss på en tillförlitlig nation. Norge!
SvaraRadera@CS
SvaraRaderaTransportresurserna är hårt ansträngda redan, liksom stora delar av den övriga underhålls- och tekniska tjänsten. Sjukvård är bara en av många trånga sektorer. Som vi redan nämnt går vissa specialområden alldeles för hårt eftersom man inte har den numerär som krävs för kontinuerlig insats.
Basorg är inte dimensionerad för att klara av stödet till insatsförbanden varvid insatsförbandens officerare krävs för att utbilda. Det innebär att de inte kan åka ut. 2.bats officerare utbildar och tränar 1.bat inför insats samt rekryterar och utbildar sin egen bataljon.
Hela IO14 är underdimensionerad för uppgiften att kontinuerligt ha 1700 man insatta i internationell tjänst. Man har räknat på en insatsfrekvens på 1:4-1:6 vilket inte är hållbart. Storbrittanien har kommit fram till att 1:9 krävs för att personalen ska orka.
Kan man inte nå målet med tillgängliga resurser så får man byta metod...
SvaraRaderaPersonligen så ser jag inga problem med 1:5 men det förutsätter att resurserna finns i form av materiel och organisation
Oavsett vilket så är verkar uppfattningen på alltför många ställen vara att vi nu är överbelastade. Rätt eller fel får framtiden utvisa.
Problemet är när det gäller kvantitativa mål, såsom ett antal personer i internationell tjänst.
SvaraRaderaIofs skulle man kunna byta metod gällande hur man räknar, på klassiskt manér. Räknar man in alla systemstödsresor och tjänsteresenärer, utlandsstationerade, utrikes tjänsteresor till andra länder än insatsområden så lär vi med lätthet komma upp i 1700 pers.
Vid personalorienteringen på Ing 2 idag tillkännagavs en tidigare hemlig uppgift. Man har på HKV förfrågan svarat på möjligheterna att bidra med ett ingenjörkompani till Sydsudan. Man har ställt sig positiv och anmält att man kan bidra med en insats om 12 månader (två rotationer) med start under våren 2012.
SvaraRaderaUrsprungsförfrågan kommer från försvarsdepartementet. HKV har dock trots jakande svar från förbandet avrått försvarsdepartementet från insatsen i nuläget. Oklart varför.
Nu väntar vi med spänning på den politiska fortsättningen.