Kom det som någon överraskning?

Följande text skickades till mig idag. Den kommer från ett förbands felrapporteringssystem.
På ett jordnära sätt beskriver den hur viktiga detaljerna kan vara och hur illa det är på sina håll. Det finns en del att ta tag i för Försvarsmakten, något som belyses i inlägget.

/C
------------------------------------------------------------------


Kom det som någon överraskning?

För den som händelsevis inte har uppfattat det håller FM på att övergå från invasionsförsvar till insatsförsvar. Det innebär en del förändringar. Anställda soldater och gruppchefer är ett sådant exempel. Att materiel och persedlar måste finnas tillgänligt skulle kunna vara ett annat exempel.

Det har också bestämts, sannolikt på ganska hög nivå, att även dessa soldater och gruppchefer skall ha militära grader (lätt beslut eftersom huvuddelen av alla andra länders soldater också har någon form av gradbeteckning).

För vissa verkar dock ovanstående komma som en överraskning. Det finns nämligen inte, och har inte funnits "under mycket lång tid", några gradbeteckningar för sergeanter, korpraler och vicekorpraler att hämta ut på förrådet.

I ett koncernperspektiv är detta säkert en skitfråga, eller ännu värre en ickefråga. Men för den som inte förstått det, blir detta ett ledarskapsproblem för första linjens chefer (det betyder dom chefer som i verkligheten möter soldaterna dagligen - på riktigt).

Jag befarar att i den allmänna uppgivenheten över brister i storlekar, otillgänglighet på persedlar, brist på kläder för kvinnlig personal och alla andra problem som vi dagligen dras med i kampen att utrusta våra insatsförband till en lägsta-acceptabel-nivå, kan en sådan enkel sak som att "nu är även gradbeteckningarna slut" bli droppen som gör att bägaren med svart-vatten faktiskt rinner över och soldaterna slutar. Risken att vi "bara" tappar (ännu mer) trovärdighet tror jag vi ganska snart kommer att passera.

Nu är det läge att hjälpa FMLOG och stödja personalen på förrådet som faktiskt försöker beställa men hela tiden möts av "det är slut" eller "det finns inte". Jag bedömer att vi på förbandet måste bli mer aktiva och att chefer på olika nivåer måste börja slå näven i bordet.

Risken är annars som sagt att våra soldater faktiskt inte vill jobba hos oss innan dom ens hunnit bli varma i kläderna (om dom får ut några)...