Personalens färdighet?

Var går den nedre gränsen avseende personlig färdighet i strid för en svensk krigsman? Frågan kommer upp då och då och svaren varierar mycket.

Är man officer om man behöver basering i ett fredligt land för att lösa sin tjänst? Inte om du frågar mig. Jag anser att en Officer (S/Off och Ta/Op) ska ha sådan personlig färdighet att han/hon kan tjänstgöra i krigszon likt Afghanistan.
Enligt vad jag erfar så är inte det fallet. Det finns folk på lägre nivå som har så liten träning avseende personlig färdighet att de inte kan lösa eget försvar, inte hemma och inte borta. Man är helt utlämnad åt andra.

Jag har förståelse för att man måste prioritera huvudtjänsten men som militär tjänsteman kan man inte välja bort det militärspecifika, dvs kapacitet att utföra jobbet i krig och konflikt. Det är ju det som skiljer militär från civil verksamhet.

Hur står det egentligen till där ute? Hur är den personliga färdigheten och hur är din fysiska status?