/C
_______________________________________________________________________________
Avveckla Marinen -
en sjöfartsmässig vinst?
Att den Svenska Marinen befinner sig i ett minst sagt
prekärt läge ur ekonomisk synvinkel är tämligen uppenbart för alla som följer
Marinens verksamhet på hemsidor och bloggar.
Jag vill med denna artikel lyfta frågan om det finns något
bättre sätt att hantera de ca 7 miljarder som är Marinens totala årsbudget.
Den svenska Marinen och då främst det som tidigare benämndes
Flottan har som huvudsaklig uppgift att utöva väpnad strid till sjöss. I fred
skall Marinen leverera sjöläget till Kustbevakningen som har ansvaret för att samordna
den civila sjöläges informationen och fördela sjöläget till civila myndigheter
för deras behov.
Sjöläget fås från Marinens två
sjöbevakningscentraler(Göteborg och Muskö) och hanteras i Kustbevakningens två
regionala ledningar(Göteborg och Stockholm)
Här kan man fråga sig vad som skiljer militär och civil
sjölägesinformation?
Förmodligen inget eftersom kravet på den civila
sjölägesinformationen styrs av krav genom Schengen-överenskommelsen och sätter
sålunda de grundläggande kravet för all sjöövervakning av svenskt territorium.
Här kan jag skönja en samordningsvinst. Slå ihop dessa
centraler under Kustbevakningen eftersom samordningsansvaret redan ligger på
denna myndighet.
Att en betydande del av informationen till de militära
centralerna levereras av kustbevakningsflyget gör en sådan samordning än mer
aktuell.
Beträffande fartygsbeståndet är det betydligt bättre ställt
i Kustbevakningen än i Marinen. Om jag räknat rätt så är med inneliggande
beställningar modernaste stridsfartygen(Visby-klassen) år 2024 18-22 år gamla.
Är det då nog idé att satsa de enorma summor det krävs på
att skapa i princip en helt ny flotta?
Nej anser jag då Marinen i sin helhet är ett begränsat
verktyg för den som vill ha kontroll på sjöfarten kring landets kuster. Mitt
förslag är att avveckla Marinen och lägga del av resurserna på Kustbevakningen
istället. Vi behöver minska antalet myndigheter på sjön och detta
anser jag vara det naturligast sättet och det är nu rätt tidpunkt.
Kustbevakningen utför idag bekämpning av kriminalitet till
sjöss, gränskontroll och skulle även med tillförsel av små medel kunna hantera
hävdandet av territoriet. Att lägga resurser på en utarmad marin som bara skall
användas för militärt våld förutom hävdandet av territoriell integritet när
detta behov är tämligen litet då våra omgivande farvatten i huvudsak innehas av
nationer anslutna till NATO.
En kustbevakning med något utökade uppgifter som minröjning
och aggressiv bordning torde kunna lösa ett avsevärt bredare spektrum av
uppgifter till lägre kostnad än vad Marinen och Kustbevakningen kostar
tillsammans idag.
De internationella insatserna som efterfrågas till sjöss är
brottsbekämpning och uppbyggnad av lokal kustbevakning i likhet med EUROCAP
NESTOR-programet
De insatser som Marinen gjort i Adenviken skulle lika gärna
kunna gjorts med kustbevakningsfartyg samt att med ett bättre nyttjande av
statens resurser hade Kustbevakningen kunnat anskaffa fler flygplan och på så
vis kunnat göra ännu mer nytta i Indiska Oceanen och i Medelhavet.
Våra erfarenheter från världskrigen visar att vad som behövs
är sjötrafikkontroll, hävdandet av territoriet och minröjning. Dessa uppgifter
i neutralitet eller kris kan lika gärna utföras av en myndighet som i sitt
dagliga arbete har att hantera tillträde till sjöterritoriet, sjöövervakning
och bekämpandet av grov kriminalitet.
Till detta kan läggas skillnaden i attraktionskraft mellan
Marinen och Kustbevakningen som arbetsgivare. 2011 sökte 717 personer till kustbevakningsaspirantutbildningens
28 platser. 25% av de antagna var
kvinnor Dessa är resultat jag tror Marinen svårligen kan nå upp till och är en
bra indikator på att Kustbevakningen långsiktigt kan försörjas med personal av
mycket hög kvalitet.
/Inspektören
