Visar inlägg med etikett Fredsbaskrarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fredsbaskrarna. Visa alla inlägg

torsdag 30 maj 2013

Veterandagen 2013

Igår var det Veterandagen med högtidsfirande runt om i landet. Vid Sjöhistoriska museet i Stockholm genomfördes ceremonin med medaljutdelning och med invigning av veteranmonumentet Restare. Det var hans majestät Carl XVI Gustaf som invigde monumentet och hans tal till veteranerna var av god klass.

De medaljer som delades ut var Försvarsmaktens medalj för sårade i strid och Förtjänstmedalj, med och utan svärd. Alla mottagarna var självklart förtjänta av sina medaljer och det är spännande att det var ca 50 år mellan de strider som renderat utmärkelserna, från Kongo på tidigt 60-tal till Afghanistan ifjol.

Efter den formella ceremonin var det bjudning i ett tält med mer utdelning av utmärkelser, från Svenska Veteranförbundet Fredsbaskrarna. Bland andra fick Johanne Hildebrandt välförtjänt förbundets förtjänstmedalj i silver för sitt arbete för Sveriges veteraner.

Slutligen utsågs Årets Veteran. Utmärkelsen tilldelades soldaten Rikard Johansson från Helsingborg för hans engagemang för veteraner, både hemma i Sverige och i Afghanistan.

Rikard Johansson, Årets veteran 2013



Veterandagen var väldigt trevlig, vädret till trots. Ceremonin var värdig och jag uppskattade den nya veteranhymnen som framfördes på ett mycket bra sätt. Men det som framkallade mest känslor var ändå Vid dagens slut - Bred dina vida vingar. Den påminde mig om de som inte finns med oss längre. Här är ett klipp från när den framfördes på Ystad Tatoo 2003:




Veteranmonumentet Restare då? Jag är fortfarande inte helt överens med utformningen men jag ska ge det en chans. Det är bättre än ingenting och vem vet, man kanske kan gilla det? En påläst historiker berättade för mig om massiva protester mot andra monument runt om i världen, monument som i kritiken mot Restare använts som önskade målbilder. Som det kan vara.

torsdag 3 november 2011

Han kom hem



"Han kom hem som han var och blev aldrig riktigt bra efter drygt ett år i någon annans krig,
och familjen fick stå ut med att nerverna var slut och att kroppen lämnats trasig för alltid.
Över gräs och billigt vin till tabletter och morfin, bara något som lindrar smärtan och ger tröst som medalj över hålet i hans bröst.

Det finns ett hål i pappas arm dit alla pengar går och jesus dog för någon annans synd än vår.
Inget himmelrike bor i en sargad barnatro och ingen sång blir vacker i en trasig radio.

Några jobb men inget fast mer än skuggan av hans last 4 munnar och en djävul i hans blod. Och när pengarna tog slut såg han inga vägar ut så han skapade en väg som han förstod. Han var på gatorna jämt och han kom allt mer sällan hem och när han var där kändes huset som en kvart och när han gick ville ingen veta vart.

Det finns ett hål i pappas arm dit alla pengar går och jesus dog för någon annans synd än vår.
Inget himmelrike bor i en sargad barnatro och ingen sång blir vacker i en trasig radio.

Han kom hem som han var och blev aldrig någonsin bra, när demonerna besegrade hans själ. Och han är blind och döv och stum i de svala vita rum där de som söver honom bara vill honom väl. Och när drömmarna tar slut kan du bara härda ut och sedan be att det ännu finns någon kvar som kan se dig den man du en gång var.

Det finns ett hål i pappas arm dit alla pengar går och jesus dog för någon annans synd än vår.
Inget himmelrike bor i en sargad barnatro och ingen sång blir vacker i en trasig radio..."


---------------------------------------------------------------------------------------------

En ganska stor del av våra utlandsveteraner har, genom att arbetet i förhöjd stressmiljö, dragit på sig skavanker. Jag väljer "skavanker" efter en kongo-veterans beskrivning av sina sviter som han dragits med i 30 år. De var inte "problem" eller "fel" utan "skavanker" var bästa ordet för att beskriva det.

Alla dessa skavanker är normala (det är viktigt att förstå det) eftersom det är kroppen och sinnenas sätt att hantera det som man gått igenom. De flesta skavanker är lindriga och klingar av med tiden men en del är värre problem och kan följa med en hela livet, särskilt om man inte får hjälp att hantera dem.

Beräkningar anger att var tionde afghanistanveteran upplevt problem vid hemkomst, mörkertalet är dock stort.

Behöver du eller någon du känner någon att tala med?
Fredsbaskrarna har Kamratstöd och Invidzonen genomför stöd till anhöriga.

Om Stress och Återhämtning

Totta Näslund - Han kom hem

torsdag 2 juni 2011

Årets Fredsbevarare 2011

Stig von Bayer
Foto: Per Lennartsson

Veteranförbundet Fredsbaskrarna delade på Fredsbevararnas dag den 29 maj ut utmärkelsen Årets Fredsbevarare.
"Utmärkelsen Årets Fredsbevarare tilldelas person som utöver vad tjänsten normalt kräver gagnat svenska fredssoldater i internationell tjänst eller på annat sätt gynnat fredsutveckling på den internationella arenan."


I år gick utmärkelsen till Stig von Bayer, pensionerad officer och mångårig veteran. Motiveringen löd:

"Han får priset för sitt livslånga engagemang i fredens tjänst. Stig är en hängiven orädd fredsbevarare med ett livslångt engagemang i fredens tjänst och då inte bara under FN blå flagg. Han är en budbärare och talesman för Sverige och vårt fredsarbete."


Stig har bland annat fyra år i Kongo och fyra år på Cypern som officer i FN-tjänst i sin meritlista. Dessutom har han under många år värnat om veteransoldater i kamratföreningar, främst Kongoveteranerna.

Vi gratulerar Stig von Bayer till utmärkelsen och glädjs åt att det finns sanna hjältar i Sverige.

Tidigare mottagare av utmärkelsen:
Anders Brännström - General
Roland Rosenqvist - Fältartist
Ingemar Robertson - Officer
Helge Stålnacke - Bataljonspastor
Maria Sääf - Soldat
Jonas Jonasson - Soldat och skapare av Gula bandet.

/Cynisk

onsdag 23 februari 2011

FM och idealisterna

Försvarsmaktens verksamhet går runt tack vare många individers idealism. Vad jag menar är inte bara gratisarbetande FM-personal utan hela organisationer som jobbar gratis. En statlig organisation bör ha tillräcklig ordning på verksamheten att man kan lösa sin behov professionellt, kan jag tycka. Därför är det ett rejält svaghetstecken att Försvarsmakten inte kan leverera i tillräcklig omfattning för att täcka de behov som inblandade har. Behov som folk får tillgodose genom ideella initiativ.


Fler föreningar och förbund har skapats för att täcka de luckor som FM har lämnat. Några av organisationerna riktar sig till individen och dess anhöriga såsom; Fredsbaskrarna och Invidzonen.
Andra organisationer syftar till att ge individen utbildning som Försvarsmakten inte ger. Några exempel på dessa är Försvarsutbildarna, Frivilliga Radioorganisationen, Bilkåren.
Dessutom finns ett otal kamratföreningar och nätverk med förbandsanknytning som alla jobbar för sina medlemmars väl och ve.


Det är fint att folk engagerar sig för att göra bra saker men flera av dessa organisationers verksamhet skulle inte behövas om Försvarsmakten tog sitt ansvar. Fredsbaskrarnas veteranvårdande verksamhet och Invidzonens anhörigstöd borde utgå från Försvarsmakten. Det är självklart i en allt mer professionell organisation, att man tar hand om de behov som personalen har. Visst utgår det medel från FM för dessa verksamheter men det räcker inte!


Jag har absolut inget emot de nämnda organisationerna och inte heller de jag inte räknat upp. Det är fantastiska människor som driver dessa föreningar på idell basis och jag värdesätter deras arbete mycket. Det kommer sannolikt alltid finnas vilja att organisera sig för sitt eget intresse, något som skulle fortsätta gälla trots att FM utvecklas. Vad jag vänder mig emot är de tunga poster som FM överlåter åt andra, ärenden jag tycker att man borde hantera själva.


Försvarsmakten jobbar med veteran- och anhörigfrågor, lite i det fördolda. Man har en utsedd veteranutredare, en överste med gedigen egen erfarenhet av internationell tjänst och man har börjat bygga upp en stödfunktion mot anhöriga. Nyligen publicerades Försvarsmaktens broschyrer för anhöriga till utlandssoldater och de var riktigt bra!
Utvecklingen tycks gå åt rätt håll men jag vill se högre tempo. De som FM vill rekrytera som soldater har andra drivkrafter och incitament till anställning än huvuddelen av de som redan är ute i arbetslivet. De är mindre idealister och mer krävande, enligt studier som gjort på FM:s uppdrag. Det är inte nödvändigtvis av ondo eftersom de kan stimulera en ökad utveckling av verksamheten. Men det krävs av varje arbetsgivare att man är beredd på vad som komma skall.


Organisationer som Försvarsmakten kan inte av trovärdighetsskäl ha viktiga funktioner vilande på ideell grund. Behoven och kraven ökar samtidigt som idealismen minskar. Den nya personalförsörjningen kräver en ökad professionalism som FM måste möta. Frivilligorganisationers och andra ideella organisationers ansvar måste ses över.

lördag 27 mars 2010

Medaljutdelning på Livgardet


Idag fick några personer mottaga välförtjänta utmärkelser av Fredsbaskrarna, på Fredsbaskrarnas årsmöte på Livgardet. Dessa har på olika sätt bidragit till att förbättra för veteraners väl och ve. Det är kul att dessa uppmärksammas. Utan att för den skull förbise de övriga medaljörerna vill jag peka på två:

En av medaljörerna är Johanne Hildebrandt som varit väldigt aktiv i olika media för att lyfta fram verkligheten kring våra insatser och som genom informationspridning verkat för att hanteringen av soldater lyfts högre upp på agendan. Vi har inte sett det sista av Johanne i de här sammanhangen och jag hoppas att hon känner att vi veteraner uppskattar henne.

En annan, och kanske mer oväntad, medaljör är Henrik Svensk, mannen bakom websiten Soldf.com. SoldF Forum har under flera år tjänat som en informell informationskanal mellan soldater (blivande, varande och föredetta) och anhöriga med funderingar. Henrik (som även själv varit ute i internationell tjänst)har genom sitt arbete mycket bidragit till ett bättre informationsläge och ökad trygghet för många.

Det finns många sätt att stödja våra soldater och jag uppmanar alla att fundera till på om du kan bidra på något sätt? Ditt stöd behövs.

Kul var att nästa Afghanistan-kontingent FS19 hade anhörigdag samtidigt som Fredsbaskrarna hade sitt årsmöte. På plats fanns alltså soldater med erfarenhet från i princip alla insatsområden från UNEF1 och framåt, samtidigt som de allra färskaste stod inför sina anhöriga i nya fina ökenuniformer. Lycka till FS19.


Jag gratulerar samtliga dagens medaljörer och hoppas att ni värdesätter den tacksamhet som medaljen är en symbol för, precis som vi värdesätter det arbete som ni gjort för oss veteraner.