C: Jag vill helst inte ha alkoholförbud på mission. Det är viktigt för mig att kunna gå till mässen och ta ett par öl och snacka av mig lite. Det är ett sätt att umgås som jag inte vill vara utan.
P: Jag gillar med att gå till mässen och slappna av och snacka skit, men varför måste det man dricker innehålla alkohol? Vad är det för fel på kaffe, te eller läsk?
C: Öl och vin är gott. Det finns hyfsade alkoholfria ölsorter men det är godare med en smärre alkoholhalt i. Dessutom ger det en avslappnande effekt som är positiv. En-två öl är alldeles utmärkt. Varför ska jag inte få dricka det?
P: Javisst är det gott! Men överväger fördelarna nackdelarna? Jag vet att du kan hantera alkohol i utlandstjänst, men jag har träffat på alldeles för många som inte kan det. Tvåölsregeln tolkas på vissa håll gärna som tvingande, dvs 14 obligatoriska öl i veckan.Och är det verkligen ett bra argument att det är avslappnande med alkohol? Är det verkligen sunt att använda alkohol som avslappning?Min erfarenhet är att man kan uppnå samma avslappnande effekt efter ett bra fyspass, det har ju dessutom positiva effekter för stridsvärdet i insatsområdet.
C: Även jag har sett dålig hantering av alkohol, liksom jag sett dåligt uppförande på andra sätt utan alkohol.Varför ska alla bli drabbade av att enskilda individer inte kan hantera sig själva? Är det inte bättre att förbjuda idioter än att förbjuda alkohol? Öl är inte i stället för fyspass och ska inte vara det. Däremot är det ett sätt att komma ner på jorden och relaxa lite. Två standardmått (motsvarar två öl) är inte skadligt för vare sig kropp eller själ. Så länge som tjänsten tillåter det ser jag påbjuden absolutism som överförmynderi.
P: Jo det vore såklart bättre att förbjuda idioter, men det är ju tyvärr inte möjligt i dagens FM. Jag har personligen aldrig vare sig krockat, skjutit ett vådaskott eller ballat ur på fyllan, men ändå så accepterar jag att bära bilbälte när jag kör bil, att bära hörselskydd vid patron ur och att vara torrlagd i insatsen. Andras dåliga omdöme kommer att påverka även mig, det kan jag acceptera. Vad som är överförmynderi är en värdering och inget absolut värde och jag har inga problem med att vara torrlagd. På de insatser jag har gjort har jag och min enhet varit torrlagda medan andra inte varit det. Antalet ärenden hos MP har varit försvinnande få hos oss och dessutom varit av ringa karaktär såsom lackskador, men på andra enheter skickades folk hem pga fylleri och förare togs för rattfylla i insatsområdet. Är det värt det?
C: Ja, för mig är det värt det. Med precision i rekrytering och ett gott ledarskap minimerar man risk för dåligheter i insatsområdet, som till exempel urballning trots tvåölsregel eller tjänstbarhetsprincip. Jag vill ha vissa bekvämligheter för att åka ut gång efter annan. Hade det rört sig om en enda insats hade jag inte brytt mig så mycket men när tiden där ute tickar på så börjar det bli en fråga om vad jag måste välja bort. Jag har varit torrlagd under långa perioder på insatserna, något som jag ibland nödgats vara på grund av tjänsten men också då jag själv valt att vara torrlagd. För mig är inte förbud rätt metod, idioterna struntar i förbud ändå. Förbud drabbar bara de skötsamma, de som inte var målgrupp för förbudet.
P: Tyvärr så har jag inget förtroende för rekryteringen i nuläget och hur det kommer att se ut om några år vill jag inte ens tänka på. Vad gäller ledarskap så har jag tyvärr även där sett alldeles för många dåliga exempel för att känna tillit till alla mina medarbetares förmåga. Jag förstår att du vill ha vissa bekvämligheter för att känna att du ska vilja åka ut igen. Det känner jag med, fast bekvämlighet för mig är inte att dricka alkohol utan att veta att alla mina kamrater på campen är vaksamma och har min rygg, såsom jag har deras. Jag är ALLTID beväpnad i utlandstjänst. Jag har med pistolen när jag går och duschar och jag sover med den under kudden. Jag vet att jag är i fiendeland, och campen är på inget sätt en säker plats, det gäller speciellt CNL i MeS kopplat till dess geografiska läge och mängden lokalanställda. För att återkoppla till Jeff Coopers färgkodsystem så går jag aldrig ner i white utan jag är alltid minst i yellow. Även när jag står i duschen. Tyvärr är det inte alla mina kollegor som är lika vaksamma som jag utan väljer att dricka alkohol så att deras sinnen trubbas av, då får jag ha deras ryggar under tiden istället. Bekvämlighet för mig hade varit att känna att alla på campen är vaksamma och lika intresserade av att skydda mig som jag är av att skydda dom.
C: Min förståelse för hotbilden gör att jag fattar de beslut jag gör, så ock gällande alkohol. På CNL är det en hotbild, på Film City/KFOR Main en annan. Om inte hotbilden medger det, ingen alkohol. Hur enkelt som helst. Olika beredskapsgrader finns för att ingen har uthållighet att hela tiden vara i högsta beredskap. Det gäller att kunna dra nytta av det. Det är viktigt att folk kan slappna av när läget medger det. Det finns gott om exempel på att det faktiskt går att sköta tjänsten med en öl (och till och med flera om man ska tro sägnen om OP Böllebank) i kroppen även om det naturligtvis inte rekommenderas. Tjänstbarhet gäller. Kan man inte hantera det har man heller inte omdöme att hantera andra viktiga företeelser på insats. Vi hade uppe totalförbud för diskussion på enheten inför förra insatsen men vi kom fram till att det inte var önskvärt av någon och att vi skulle hantera risken på andra sätt. Det går alldeles utmärkt utan förbud.
P: Beredskapsgrader absolut, men släppa beredskapen helt för att kunna dricka alkohol? Absolut inte för mig. Den 16 Mars 2004 rådde lugnet i Kosovo och på Film City och ingen kunde förutse vad som skulle hända 24 timmar senare. Det handlar inte om att vara i högsta beredskap hela tiden, det handlar om att inte slappna av fullständigt. Det kan man göra på sin leave, det är därför dom finns. Det går säkert att sköta tjänsten med öl i kroppen, men om det värsta skulle ske och färdiga till campförsvar kommenderas, vill jag då stå i eldställning nykter eller påverkad? Rödpunkten är stor på 100 meter och det är redan svårt att måldiskriminera. Varför göra det svårare? En sak som jag vet strör salt i såren är vi och dom känslan som kan uppstå när soldaterna som inte KAN dricka en endaste öl pga deras ordersatta beredskapsnivå går förbi mässen på kvällen och ser de glada rödmosiga ansiktena på personer iklädda sina släpspännesförsedda skjorta M/93 som faktiskt KAN dricka de där glasen vin eftersom dom är "passfria". Vi behöver inte mer sånt i insatsen.
C: En öl innebär inte fullständig nedgång i beredskap.
Jag ska vara tydlig med att jag inte förväntar mig att kunna dricka öl varje kväll, inte heller varje vecka. På alla missioner jag varit på har alla förbandsdelar någon gång under missionen kunnat dricka ett par öl.
Men det är klart att vissa har det sämre än andra. Jag är faktiskt aningen bekväm av mig. Den rätten förbehåller jag mig om jag ska åka iväg gång efter annan. Vissa söker tjänster med mycket adrenalin, andra söker befattningar där 93-skjorta och rödvin funkar. Det är upp till var och en att söka det jobb man vill ha.
Jag har svårt att tro att det var särskilt många som var påverkade när kravallerna drog igång i Caglavica, trots bristen på förbud. Det går alltså att kombinera internationell tjänst och öl/vin-tillstånd på mässen.
P: Jag travesterar Voltaire när jag säger att jag inte delar din åsikt, men jag är beredd att dö för dig medan du utövar den i mässen. Oavsett vad vi tycker här så är det även så att det finns större problem i utlandsstyrkan än alkohol såsom underbemanning, tveksamt ledarskap och bristande utrustning. Ikväll går mina tankar till de som kämpar för freden på olika håll i världen, oavsett om dom gör det i ett värn på en kulle i fiendeland eller i en skinnsoffa i en mäss.
Och Cynisk, nästa öl bjuder jag på ;-)
Vi kommer aldrig att komma till en fullständig samsyn i detta ämne. Vad vi däremot har samsyn är: Tjänsten främst. Nu har vi nåtts av rykten från Afghanistan att man beordrat personal i tjänst på mässen the Glowing Scorpion. Mässen brukar bemannas av folk som normalt har dagtjänstgöring och ingen beredskap och som därför har lite tid över. Det kan vara ganska trevligt att jobba på mässen men nu tycks det som att det är ont om frivilliga och därför har man tagit steget att beordra folk. Det tycker vi är helt fel. Om det inte finns frivilliga att hålla mässen öppen får den väl vara stängd då? Tydligen har man ställt krav på mässtjänst för förbandsdelar som jobbar udda tider och som inte har så stora möjligheter att använda sig av mässen. Så ska det inte vara och då väljer till och med Cynisk hellre att vara helt torrlagd.
/P & C
Håller med P om detta.
SvaraRaderaFullständigt.
Kan för mitt liv inte begripa varför det är en mänsklig rättighet att dricka alkohol i ett insatsområde.
Bara för att man inte har beredskap så innebär inte det att man inte ska vara beredd att understödja eller undsätta utsatta enheter, och att då vänta på att någon nyktrar till innan man har all personal gripbar är för mig otänkbart.
Klarar man inte av att leva utan alkohol under sin insats tycker jag att man gör mer nytta på hemmaplan...
Håller med Cynisk om det här (utan att för den delen vara utlandsveteran). Två öl gör ingen vuxen person full, speciellt nu när det är ospecifierat om det är folk- mellan- eller starköl*. Om vi skickar iväg våra pojkar och flickor x månader i missionen anser jag att de ska få ta sig en pilsner efter en bastu.
SvaraRaderaMen som sagt, vad vet jag?
*i min värld är folköl nästan lika gott som mellanöl som i sin tur beroende på humlestyrka är lika gott som starköl. Då jag gissar att bärsen på camp knappast hittas i beställningssortementet så torde smakskillnaden mellan 5,4 och 4,2 vara minimal.
Om vi sätter en 0-gräns avseende alkohol under mission så kanske vi med automatik får en sållning i rekryteringsprocessen ...
SvaraRaderaUnder genomförande av insats är individen principiellt i tjänst 24/7. Dricker man då alkohol så sker det under betald arbetstid vilket bryter mot FM regelverk. Självklart skall en insats vara alkoholfri.
SvaraRaderaJag är alltid fascinerad över de människor som vill ha det så jävligt och uppstyrt hela tiden.
SvaraRaderaMänniskor klarar inte av att arbeta undet maximal anspänning i 6 månader. Vi har alla olika sätt att hantera detta och att sitta på en mäss med en öl i handen och diskutera är för många ett bra sätt att hantera svåra eller skrämmande händelser. Så länge reglerna följs tycker jag att vi bör fortsätta med att ge soldaterna och officerarna så bra förhållanden som möjligt.
Låter som väldigt dåligt betalt om man skall vara i tjänst 24 timmar om dygnet.
SvaraRaderaBra grepp! En förnyelse av formatet som jag hoppas få se mer av.
SvaraRaderaI sakfrågan tycker jag att det är chefen på plats som ska bestämma med ytterligare begränsning möjliga av lägre chefer. Om kontigentschef fastställer alkoholförbud, då gäller det. Om kontigentschefen fastställer tvåölsregel, så kan lägre chef skärpa detta. "48 h före, och 48 h efter, Operation Sjölejon får ingen på fartyget inta alkohol." Kontigentschefen ska också kunna skärpa naturligtvis. "48 h före, och 24 h, efter HMS xxxx genomförande av Operation Sjölejon får ingen i staben inta alkohol".
Johan
Bra diskussion.
SvaraRaderaFör min del får förnuftet råda. En absolut nollgräns ser jag inget behov av, då jag likt C tycker att det är OK att varva ned på mässen med en öl. Dock så är man i en riskzon, så bör man av överlevnadstekniska skäl hålla sig fokuserad, d.v.s nolltolerans. Här bör man ta sig en rejäl funderare kring sömn, då sömnbrist ger ungefär samma resulatat som alkohol. D.v.s. skärper vi kraven på alkohol, så ska vi även se tillatt soldaterna får den dygnsvila de behöver.
Dricker själv väldigt sällan, men jag tänker inte förneka de som gillar öl att dricka ibland. Det är ju deras sätt att slappna av. Jag hade tagit en läsk eller energidryck.
SvaraRaderaFylleri är inte kul, varken här hemma eller på mission (gissar jag, har aldrig varit på någon), men de som missköter sig så pass gissar jag numer får enkelbiljett hem.
Kul variant på bloggeri!
/Johan J
Efter att ha sett hur mycket det går att komma undan med i fylleriväg under insats lutar jag mer och mer åt att torrläggning inte alls är orimligt.
SvaraRaderaFör att bli belönad med enkelbiljett hemåt på grund av fylla verkar det nästan som om man måste börja skjuta vilt omkring sig eller köra ett fordon genom campmuren. I övriga fall är min bild att det slutar med ett löneavdrag och lite förmanande ord från CO.
Under insats är man självklart i tjänst 24/7, och alkoholkonsumtion måste då betraktas som en förmån som är långt ifrån självklar. Two can-rule eller tjänstbarhetsprincip spelar ingen större roll enligt mig, min erfarenhet är att folk likväl lyckas gå över gränsen på ett eller annat sätt och därigenom missbruka den förmånen.
I övrigt vill jag påpeka att det sällan (aldrig?) handlar om sex månader i sträck. Med leaver insprängda blir tiden avsevärt kortare, och problemet enligt min uppfattning betydligt mindre.
Är i grunden positiv till att det ska kunna finnas så att man kan ta en öl på mässen.... men tyvärr finns det sådana som inte klarar att hantera alkohol.
SvaraRaderaNär man som opsköterska står och sluddrar (och är uppenbart berusad) och svarar på att jag minsann kan operera inom 2 h..... ja det har förekommit sånt på CNL.
Min synpunkt.... torrlägg... för klarar man sig inte utan alkohol.. ja då har man problem.
Det handlar inte om att inte klara sig utan alkohol. Det är ingen som hävdar att det skulle vara någon mänsklig rättighet. Det handlar om vad man vill ha i form av trevnad och welfare. När insats tillhör vardagen blir lusten att leva asketiskt allt mindre.
SvaraRaderaPå min första missioner var det svårt att ringa hem, något som nu är helt självklart. Vad som är självklart och inte är föremål för tvist mellan kategorier, generationer och andra skillnader och ändras allt eftersom. Det bör man ta hänsyn till när man själv anser att något är "självklart".
Inte ens leave är någon självklarhet utan något som ges om tjänsten medger, precis som mässen inte säljer alkohol när tjänsten inte medger det. Här i dagarna var det stängt på grund av rotation exempelvis.
Jag är inne på cynisks linje.
SvaraRaderaJag upplever att problemen med alkoholkonsumtion i missionsområdet är färre än vad fördelarna är. För egen del är det ett bra sätt att varva ner på och det är inte alltför sällan som det sker en hel del arbete i samband med att det tas en öl i mässen. Diskussionerna och efterföljande reflektion skall inte underskattas.
Jag upplever att problemen kopplat till alkoholkonsumtion är ganska få i ett missionsområde som Afghanistan där huvuddelen förstår hotbilden och allvaret till skillnad från i ett lugnare missionsområde där alkoholkonsumtion faktiskt ofta är ett reellt problem. Det är dock sällan ett större problem än att en ansvarstagande chef löser ut det.
Jag vill hävda att man kan slappna av precis lika bra i en skinnsoffa i en mäss om man dricker coca cola motsv. som om man dricker en öl. Det är inte mässen eller mässverksamheten jag vill förbjuda, det är försäljningen av alkohol.
SvaraRaderaJag håller inte alls med dig CS om att det är få problem kopplat till alkohol i missionsområdena. Såväl i Kosovo som i Afhganistan och Tchad har det i modern tid förekommit skandaler som helt och hållet har berott på förekomsten av alkohol och hade kunnat undvikas om alkohol inte varit tillgängligt.
Man kan säkert slappna av lika bra med en cola istället. Jag slappnar dock bättre av efter en öl. Jag vet att det finns fler som jag.
SvaraRaderaVisst förekommer det problem kopplat till alkohol i missionsområdena. Det förnekar jag inte. Det förekommer problem med alkohol i Sverige också. Jag har varit med om det i Afghanistan också men långt ifrån i samma omfattning som i lugnare missionsområden där det dricks betydligt mer.
Sen är frågan vad man skall se som ett problem egentligen. Om jag har en soldat som någon gång dricker ett par öl mer än regeln medger så ser jag inte det som ett problem. Urartar det däremot till regelbundenhet, slagsmål eller skadegörelse så är det givetvis ett problem. Likaså om det påverkar tjänsteutövningen.
Det finns alltid personal som missköter sig oavsett vilka regler vi har. Trots att folk kör onyktra och för fort i Sverige så har vi inte förbjudit alkohol eller lagstadgat fartspärrar på våra fordon. Jag är liberal och tror på frihet under ansvar. Rötäggen plockas bort efter hand om man nu inte lyckades identifiera alla från början.
Efter att ha läst alla inlägg och funderat på mina egna erfarenheter som kompanichef i US så måste jag nog tycka att torrläggning är att föredra.
SvaraRaderaJag håller med någon ovan som sa att kan man inte åka på mission i 6 mån utan att få dricka alkohol, ja då har man nog problem. Sedan blir detta ett ledarskapsproblem. Framförallt om gränsen för vad som är för mycket skall bedömas från fall till fall. Tvåölsregeln i all ära, det finns tyvärr alltid de som kräver lite mer öl än så och ser till att få det......
De andra soldaterna "kräver" då av rättviseskäl att vederbörande skall tillättavisas. Då skall man värdera vad som skall utdelas för 1 burk för mycket eller tre, och vad fick Kalle för tillrättavisning förra gången och vad skall Pelle nu få som "bara" drack två för mycket, och så där håller det på. Soldaterna har järnkoll på hur grannkompanichefen tillrättavisade, särskilt om det var mildare tillrättavisning. Ett jävla tramsande som man kunde sluppit. Dessutom blir även rättsvården enklare med torrläggning för då är redan en burk öl fel. Det krävs då ett helt annat initiativ (uppsåt) från den enskilde för att få sin alkohol vilket gör "brottet" grövre och tillrättavisningen mer kännbar, kanske till och med hemförlovning med kort varsel. För de flesta en avhållande effekt.
En mindre uppenbar orsak till torrläggning är omvårdnand om den enskilde. Som vanligt, se ovan argument, så har ingen något problem med alkohol utan kan alltid hantera den rätt med hänsyn till tjänstens krav. Det finns tyvärr, hur nogrann jag än är vid rekryteringen, någon som är svag för alkohol och inte kan hantera alkoholen. Varför försätta honom/henne i den svåra situationen att dagligen frestas att dricka för mycket. Jag har sett i övrigt allldeles utmärkta soldater falla igenom på grund av detta. Helt i onödan. Jag förordar i så fall "kort leave" nära missionsområdet där man inte behöver ta tjänstehänsyn utan kan släppa loss lite mer. Annars har man ju ganska mycket leave numera under en mission så de flesta borde faktiskt klara torrläggning utan större trauman.
Men som sagt, alkoholen har varit och är ett PROBLEM när många soldater samlas på begränsad yta, tyvärr. En mission kan vara nog så krävande ändå. Andra länder har redan vågat dra den slutsatsen.
Old School
Det är klart man kan ha nolltolerans mot allt. Och man kan förstås klara en mission utan alkohol.
SvaraRaderaMen frågan är varför det skulle vara så viktigt. Själv kan jag lugnt säga att jag vid ett par, tre tillfällen under BA01 hade snarast ett rent medicinskt behov av alkoholens lugnande inverkan.
Ett par öl, sedan var det klart. Jag kände knappt av ölen och vaknade förstås upp dagen efter utan att känna någonting. märkligt nog blev jag faktiskt heller inte alkoholist på kuppen. Å andra sidan kunde det gå månader utan att man ens smakade på alkohol, med skillnad av de pliktskydliga Slivovic-smuttarna man ibland bjöds på i checkpoints, som man av artighet tog emot. Jag bedömer inte att jag utsatte mina gruppkamrater för livsfara p g a det.
Om det nu är så hemskt med alkoholintag och det faktiskt är helt sant att "man skall kunna klara sig utan alkohol" kan man ju samtidigt fråga sig hur man hanterar de kärlekshistorier som alltid förekommer under missioner, och som orsakar missämja, oro i grupper och framför allt ibland skapar misär i förhållandet med "hemmafronten".
Skall man inte minst lika väl kunna "klara 6 mån utan hångel och sex"?
Under "arbetstid", dessutom?
Det finns förutom det mer man "borde kunna klara en mission utan", och som potentiellt skulle kunna skapa irritation eller fokusstörningar, vara skadligt, farligt eller onyttigt?
TV? Telefon? Internet? P/X och skattefria varor?
Skall man få lyssna på musik i hörlurar? Man kan ju missa en order, eller rentav missa ett överfall mot campen?
Kanske man borde dra klosterideologin som breder ut sig allt mer inom FM (i allt utom kärleksrelationer) ytterligare några varv. Varför inte införa en "Tagelskjorta 90"?
Eller så inser vi att vi är människor med olika behov - men med ett behov av utrymme av få vara oss själva för en stund. Att få lite lösare tyglar under åtminstone någon kväll, någon enstaka gång. Vissa av oss är så dåliga människor att vi t o m gärna tar en öl eller två. Mässlivet är en tradition att vårda ömt, och är viktig för många. Tvåölsregeln har dessutom mig veterligen fungerat väl (påstår jag som f d MP).
Men med den inriktning FM tycks ha numera börjar man allt mer likna Knutbysekten - allt är förbjudet utom att pippa runt.
Man lär förvisso inte locka några "Rambotyper" längre, men frågan är vem man egentligen lockar i längden?
Själv är jag skeptisk. Låt soldater vara människor också, så länge de beter sig någorlunda normalt. Skicka hem dem som går över gränsen. Det brukar vara rätt uppenbart vilka som gör det. Och det finns verktyg för att hantera det.
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com
Problemet är inte de som klarar av det, problemet är att det finns de som inte gör det.
SvaraRaderaJag har sett för många tråkiga genomklappningar som har berott på alkohol endast, och som hade varit möjliga att undvika.
Allt från gruppchefer som är fulla under patrull, förare som kör rattfulla i AOR:et, plutonchefer som åker ut på QRF-larm på midsommarafton påtagligt berusade, leavesprit som länsas och dricks upp i baracken, kladdiga triangeldraman, ledarskapskraschar och oönskade sexuella närmanden.
Jag tycker INTE att det är värt allt detta ovan för att de som klarar av det skall kunna dricka en öl på mässen. Nackdelarna överväger KLART fördelarna för mig.
Ang. att vara avhållsam från sex i sex månader så kan jag faktiskt inte se problemet?
Kroppen slutar inte att fungera om man inte befinner sig naken i samma säng som en annan människa under de sex-åtta veckor som det går mellan leaverna. Det GÅR att överleva att vara utan sex så länge.
Tyvärr väljer väldigt många att vara oprofessionella och ligga med allt och alla under missionen samt att att kära ner sig i arbetskamrater osv.
Vi är där för att utöva Svensk säkerhetspolitik, det är ingen charterresa.
Jag är TRÖTT på alla förbannade amatörer som tilldelas en uniform och tillåts åka ut i insats.
Tills dess att vi blir proffsiga så är jag TOTALT för en torrläggning.
Att det finns gott om amatörer kan vi vara överens om. Frågan är om de försvinner bara för att man torrlägger bataljonerna och dämpar symptomen på EN av en myriad typer av amatörmässighet.
SvaraRaderaInget i den militära traditionen har tillkommit för att det skall vara roligt. Allt har en funktion. Så även mässerna, och alkoholen som erbjuds i dem.
Jag har svårt att se att vi svenskar skulle ha så mycket svårare att hantera den själsliga medicin och debriefingfunktion mässen innebär än vad andra länder har.
Min poäng är: Om arbetet havererar för att man under ordnade former tillåts dricka ett par öl på mässen är det inte alkoholen man har problem med i förbandet.
Det är ledarskapet som är dysfunktionellt.
Eventuella fylleproblem är bara ett av sannolikt flera - och allvarligare - symptom på detta.
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com
@Morgonsur,
SvaraRaderaMen då är det väl bara av godo om vi kan ta bort en av faktorerena som bidrar till att skapa problem?
Angående ledarskapet så tycker jag du är ute på hal is, visst kan det vara en del av problembilden, men alkoholister låter sig sällan påverkas av ledarskap, de har sällan sådan sjukdomsinsikt. Precis som många av skribenterna ovan anser de att de inte har problem.
Lite typiskt svenskt dessutom att skuldbelägga nån annan än den som begår förseelsen.
"Dysfunktionellt" är ett trendigt ord att använda numera, dessutom. Full poäng!
Soldater, och då inkuderar jag officerare, och alkohol är inte en bra kombination. Vem har inte varit med om tjafset mellan stab och kompanierna. Ute på kompaniet har man ofta tjänst som innebär fåtal tillfällen till drickande, vid "staben" däremot finns ofta dagliga tillfällen till alkoholkonsumtion, på flera platser dessutom så att ingen har kontroll på hur mycket som konsumeras. Osunda "bartraditioner" utvecklas och allt bidrar till en vi och dom känsla. Här har ledarskapet betydelse för att stämma i bäcken, tidigt.
Problemet, Morgonsur, är att drickandet inte sker under "ordnade former".
Det är heller inte fråga om att ha "nolltolerans mot allt", utan mot alkohol.
Som sagt andra länder har redan dragit slutsatsen och tagit konsekvensen av detta.
Old School
Alkoholister lär inte stoppas av ett förbud. Vi har ju skickat hem folk som knarkat och dopat sig från missioner, trots lag-reglering!
SvaraRadera@ Old School:
SvaraRaderaJag tycker hela frågeställningen är typiskt svensk.
Det är precis som du säger typiskt svenskt att skuldbelägga nån annan än den som begår förseelsen. Det är precis det jag anser att man gör genom att torrlägga en bataljon. Istället för att ingripa hårt och fast mot överträdelser lägger man skulden och det kollektiva straffet - dessutom i förskott - på alla som ens har en önskan att ta en enda öl.
Det är också typiskt svenskt att skuldbelägga alla som inte förbehållslöst köper IOGT:s människosyn - d v s antingen är man helnykterist - eller så har man alkoholproblem.
Det är typiskt svenskt att all alkoholdebatt präglas av skenbara självklarheter som att alkohol "inte hör ihop med" olika saker. Men när jag hör sådana påståenden frågar jag mig alltid vad alkohol egentligen HÖR ihop med, om man rådfrågar den lika typiskt svenska "kollektiva präktigheten"?
För mig personligen hör alkohol (liksom musik)ihop med trevlig samvaro, avslappning, god mat eller bara en stillsam stund av eftertanke. Jag tror inte att man saknar dessa behov som soldat - tvärtom tror jag behovet är än större (vilket kanske också gör att det för många blir lite för mycket "medicinering" ibland).
Det är också typiskt svenskt att behandla fullvuxna människor som barn bara för att det är enklast så - för den som bestämmer.
Jag hävdar fortfarande att man med ett tydligt ledarskap bör kunna få vuxna människor att förstå att man
a) har frihet att dricka måttliga mängder alkoholhaltiga drycker i syften som avses ovan
b) mot bakgrund av det förtroendet högaktningsfullt ger f-n i att missbruka allas frihet genom att fyllna till, eller annars
c) personligen får bära ansvaret och ta konsekvenserna för sina tillkortakommanden genom att i skam och vanära skickas hem. Omgående.
Det lägger ansvaret där det bör vara - hos individen. Och det har ju funkat förr.
Vilka andra länder är det förresten som har totalförbud? Skulle jag gissa utifrån mina fördomar faller muslimska länder och Norge ut som potentiella kandidater - dock av helt olika anledningar...
Men jag ber att få påpeka att jag respekterar din åsikt. Du har relevanta argument, och naturligtvis har du rätt i att det skulle bli mindre tjafs på en torrlagd bataljon. Liksom jag påstår att det skulle bli mindre tjafs på en enkönad sådan. Men ibland måste man också väga in att "mindre tjafs" inte är den enda värdering som bör ledsaga en i besluten om hur den sociala situationen på en bataljon bör manageras.
Jag föredrar personligen att omge mig med vuxna människor som har möjlighet att tänka själva - även om det innebär att de gör bort sig ibland. Beroende på hur de sedan gör bort sig gör man en bedömning och hanterar saken från fall till fall efter de riktlinjer som finns.
Men det är jag det. Och det är i högsta grad en personlig åsikt och inte en absolut och universell sanning.
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com
Skicka hem folk ja.
SvaraRaderaEnkelt om det är en skyttesoldat.
Svårare om det är EOD-gruppchefen.....
Jag har varit med om att diverse nyckelpersonal skickats hem för att de inte hållit måttet av olika anledningar (inte bara alkohol) så nog går det. Men det är inte säkert att det går "omedelbart".
SvaraRaderaOch i dag, när man till skillnad från "på min tid" endast har högkvalitativ och professionell personal med rätt värdegrund och alkoholutbildning anställd i stället för glada amatörer och odisciplinerade halvcivilister måste ju problemet vara så litet att det knappast finns...
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com
@Morgonsur
SvaraRadera"Jag hävdar fortfarande att man med ett tydligt ledarskap bör kunna få vuxna människor att förstå att man..." Jag måste fråga: Har du varit chef för något militärt förband på ett utlandsuppdrag någon gång?
Menar du dessutom att det är ett straff att inte få dricka alkohol varje dag under en väpnad insats? Då har vi verkligen olika syn på detta.
Tyvärr är verkligheten inte sådan du vill göra gällande. Soldaten (inte alla men nästan alltid några) super om det finns tillfälle och tillgång på alkohol. Det skapar problem. Dessa tar en oproportiornerligt stor del av tjänstetiden i anspråk.
Tillvaron i missionen skapar precis som du säger andra problem också. Det är i sig inget argument i denna diskussion, men kan användas i omvänd riktning också. Varför ta med ett ptoblem man kan förutse. Det finns en annan regel vi har; Ta inte med en soldat som skapar problem eller vars lämplighet du känner tveksamhet inför hemma under utbildningen, för det blir sannolikt värre i missionsområdet. Jag tolkar din uppfattning till potentiella problem och människors förmåga att alltid ta ansvar för sina handlingar som att då skall även en sådan person tas med och tillåtas bevisa att alla farhågor var riktiga? Jag tror att få håller med dig.
Jag kan hålla med om ditt principiella resonemang men menar att just alkohol intar en särställning när det gäller problemgenerering, ända från soldaten längst ut till att ärendet når och engarerar FM:s högsta ledning (vilket hänt flera gånger).
Detta har inget med nykterism och IOGT att göra. Själv är jag heller inte nykterist. För chefer är detta ett reellt problem sedan de första FN-bataljonerna. Nu å andra sidan börjar insatserna bli lite tuffare och då blir det svårare att acceptera att nån spårar ur. Jag tror också att de flesta tycker att kompanichefer och andra chefer skall kunna fokuser på den taktiska/operativa uppgiften och alla andra problem än att hålla med detta "tjafs".
Btw så är faktiskt norrmännen torrlagda i Afghanistan och så även USA:s förband. Kanske fler nationer men det har jag ingen kunskap om.
Skål ta´mej fan!
Old School
Vi hade samma alkoholregler i Bosnien på tidiga BA som när jag var i Affe senast.
SvaraRaderaDet var "tuffare" (mer stridigheter) på min BA-insats än min senaste FS-insats men det var fler alkolholincidenter på BA-insatsen.
Folk brukar tala varmt om cheferna på BA02 som ledde OP Böllebank som krigsmän. Enligt sägnen anföll de ur utgångsgruppering på Vita Villan där de hade pimplat vin när bosnien-serberna började skjuta mot Nordbat2. Lätt påstrukna gjorde de uppsittning i PBV och resten är historia med hjältestatus.
En anledning till att problemen minskat (inte bara alkoholrelaterade) anser jag är ökad professionalism över hela linjen; från rekrytering via utbildning till insats. Det är färre stolpskott som åker ut nu jämfört med förr och de som slinker igenom hanteras erforderligt. FM har blivit bättre på sånt här.
Jag måste tydligen återigen förtydliga att det inte handlar om vare sig hävdandet av någon "mänsklig rättighet" eller att "dricka varje kväll" utan om att i mån av att läget tillåter kunna ta sig en pilsner på mässen någon gång då och då. Helt enkelt en bekvämlighet som jag uppskattar. En förmån om man så vill.
Jag kan ta en hel del elände men när jag kan ha det bra så vill jag ha det bra.
Jag har aldrig varit förbandschef för en hel utlandsbataljon, men jag har i en betydligt mindre enhet i utlandstjänst tvingats avskilja och skicka hem underställd personal. Dock inte för alkoholbruk, utan för att vederbörande påträffades sovande (spik nykter) på post.
SvaraRaderaSom jag ser det är det sällan någon straffar ut sig med alkohol som man inte som du säger redan "känt tveksamhet för på hemmaplan".
Personligen har jag inget behov av att dricka alkohol under en insats. Än mindre 'varje dag'. Men jag är en vuxen människa och föredrar att fatta det beslutet själv. Och trots mitt ringa behov skulle jag kunna tänka mig en öl vid något enstaka väl valt tillfälle när omständigheterna tillåter.
F ö känns varje omotiverad inskränkning av min möjlighet att använda eget omdöme som ett straff. Vare sig det gäller solglasögonförbud eller förbud mot fungerande utrustningsvästar i fält.
Det betyder inte att jag saknar förmåga att lyda order och göra som jag blir tillsagd. Men tycka kan jag.
Å andra sidan utgör jag förstås heller inte rekryteringsbasen, och har heller ingen som helst tanke på att någonsin mer ta anställning i Försvarsmakten, varför problemet är av akademisk karaktär.
Om Försvarsmakten vill torrlägga sina utlandsförband tycker jag man skall göra det. Tror man på åtgärden och anser sig kunna motivera den är det bara att genomföra och stå för beslutet.
Numera får ju folk trots allt leave rätt ofta, vilket gör att behovet av varje enskild detalj som har likheter med ett normalt liv kanske inte är lika stor.
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com
Det är inte alla som har leave var 6-8 vecka.
SvaraRaderaNej visst är det så att det är längre mellan ledigheterna för vissa.
SvaraRaderaOtrolig diskussion ! Vem ska Sverige ha på militära utrikesmissioner? Jesus, Buddha, Moder Teresa och Gandi?
SvaraRaderaDe andra länderna skickar människor, men Sverige vill skicka helgon.....
Regler är regler och överträdelser ska ha ett straff i förhållande till överträdelsen. Moraliskt överlägsna åsikter är det fint att skriva på internet, men sedan finns ju "the real world".