fredag 2 april 2010

Plutonchefsbrist


Jag har fått tipset av en vän och kollgega att skriva om ett hot som väntar vid horisonten:



Försvarsbeslut 2004 fortsätter att skörda offer.

Nu börjar effekterna av det rekryteringsstopp som infördes bli tydligt. 2004 och 2005 antogs inga nya officersaspiranter utan först 2006 återupptogs YOP och de kadetterna utexaminerades som fänrikar i somras. Dessa står nu inför eller mitt i en mäktig utmaning; att leda plutoner nationellt och internationellt utan handledning och utan egentligt mentorskap. Det i en organisation som tappat kontinuitet och där misslyckande inte är acceptabelt och FPAN ständigt är närvarande.

2008 fick vi ut specialistofficerare, lyckligtvis. Utan dem så skulle läget vara omöjligt. Dessa fyller roller som instruktör, gruppchefer på specialgrupper, troppchefer och dylika. De har fullt upp nu, inte minst pga den sviktande erfarenhet som råder bland Sveriges plutonsledningar. Det finns säkert förband som har bättre läge än andra men det finns många förband som har absoluta färskingar som plutonchefer. Det är inget fel på dessa nya officerare men de flesta av dem är inte redo att vara plutonchefer.

En slutsats som Säkerhetsinspektionen dragit med anledning av de allvarliga olyckor som skett de senaste åren är att det behövs rutin och erfarenhet i befälslagen. Utan rutin och erfarenhet så ökar risktagningen och säkerhetsbristerna blir fler. Utvecklingen går tyvärr åt fel håll på många förband i Sverige.

Om man ser risker i utvecklingen under utbildning här hemma i Sverige, vad kommer den då innebära vid skarpa insatser? Hur kommer det att fungera med nyutexade fänrikar med gedigna teoretiska studier men utan praktisk erfarenhet som plutonchefer i Afghanistan? Är det schysst mot officeren och dess underställda?
Vi kommer inom kort att skicka officerare som inte truppfört och skjutit i mer än grupps ram och gjort det endast under enstaka övning inför inryck till Utlandsstyrkan. De ska sedan på knappa fyra månaders utbildning öva upp sin förmåga i att leda pluton i strid eller annan huvudtjänst, samtidigt som de ska axla det skarpa arbetsgivaransvaret. För chefer så är det skarpt från dag 1 under utbildningen parallellt med sin egen funktionsutbildning. Truppen ska ha sitt och det måste chefas direkt, ingen mjukstart ges.

Sedan kommer själva insatsen. Där står plutonchefen med ansvaret för sin trupp och ska fatta beslut som gäller liv och lem och Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och McChrystals strategi. Då är det för sent att tveka eller eljest svikta. Då krävs rutin att falla tillbaka på och befästa förmågor. Teoretisk grund i all ära men det är hantverkskunskapen som behövs där ute när den onda verkligheten ska hanteras. Återigen så är det inte utbildningssystemets fel, även om jag har synpunkter där, utan felet står att finna i kompetens- och personalbrist i plutonchefsledet.

Hur Försvarsmakten ska hantera detta innan vi fått rutinerade specoffar, som kan handleda sina chefer à la utländska krigsfilmer, vet jag inte. Jag har tidigare skrivit att jag vill att Helikopterflottiljen ska få slippa skicka folk på insats så att de kan få tid att konsolidera sig och sin verksamhet. Nu vill jag att det ska omfatta mer av FM. Det kanske är dags för en "operativ time out" för att vi ska komma ikapp?

Med orutinerade plutonchefer riskerar vi att få en väldigt negativ utveckling inkluderande ett ökat antal skadade och döda. "Folk kommer att dö" sa en vän till mig. Hans farhågor ska man absolut ta på fullaste allvar. Implikationerna av FB04 kan innebära förluster av svenska liv. Det är hög tid att ta den sjunkande rutinen på plutonsbefälen i beaktande vid rekrytering, bemanning och planering av insatser. Jag avslutar med ännu ett citat från min vän: "Om detta är konsekvenserna av FB04, en liten förändring i sammanhanget, vad blir då dom långsiktiga konsekvenserna av paradigmskiftet som står för dörren?"

32 kommentarer:

  1. Cynisk, det finns redan nu plutonchefer ute som förmodligen inte truppfört utanför grupps ram och framför allt inte några mer avancerade övningar.

    Det finns andra yrkesgrupper som lidit svårt av försvarsbeslut 04 så jag är inte förvånad över resultatet på markarenan.

    Men jag ser det här som en kombination av det anställda försvaret och försvarsbeslut 04. Nu till sommaren kommer de första kullarna anställda soldater. Vi skall kunna ta emot dessa på ett tryggt sätt men de instruktörer vi har är också i princip blåbär.

    Tänk också på att med de nya taktiska officerarna som kommer så skall dom gå rakt in i plutonchefsrollen och bossa över specialistofficerarna. Jag är rädd att vi ser en par år med osäkra instruktörer och när dom börjar bli varma i kläderna kommer de första akademiska plutoncheferna ut i från skolan och skall in i verkligheten.

    Kommer vi att kunna takta in de nya plutoncheferna med instruktörer/Specialistofficerare och anställda soldater? Visserligen skall det alltid finnas en första gång för alla men jag är rädd att det kommer att finnas plutoner som inte varit ute någon gång, varken i ledet eller ledningen.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  2. Är det inte så att, i alla fall i armén, att alla plutonchefsbefattningar skall bemannas av kaptener?

    SvaraRadera
  3. Grunden i den reformerade insatsorganisationen är att en markstridsplutonchef är löjtnant. Specialplutoner (St/Tr, LvKv, mfl) ska ledas av en kapten dock.

    SvaraRadera
  4. @CS

    Så är nog tanken, ja. Men eftersom det är brist så förekommer det både löjtnanter och fänrikar på plutonchefsposter.

    SvaraRadera
  5. CS: Fredsplutch har tidigare varit Kaptener, krigsplutchar har oftast varit ett (eller till och med två) snäpp under fredchefen.

    Cynisk: Du sätter fingret på en riktigt öm punkt; vi ska helt byta system innan verksamheten är redo för den. Våra framtida officerer kommer likt brittiska Sandhurst-officerer vara rena duvungar i det rent militära (och kanske framför allt när det handlar om det sociala chefsskapet). Det de dock har som vi saknar är den enorma resurs som den brittiska underofficerskåren är. Med en grupp kompetenta sergeanter av olika rang med sig tror jag även den akademiska officeren kan bli en bra truppförare, problemet är väl snarare att de specialister vi har idag själva är för unga och oerfarna...

    SvaraRadera
  6. I så fall är det synnerligen märkligt att den armégemensamma OF-2 utbildningen inriktas mot plutonchefsrollen. Det låter som ett felsteg att generellt ha löjtnanter som plutonchefer i markstridsfunktionen. Vi har under väldigt lång tid haft kaptens grad på våra plutonchefer i utlandsstyrkan av en anledning. Förvisso har de i många fall varit missionsbefordrade men då har de i regel varit ovanligt dugliga löjtanter.

    Många är de som har varit plutonhef i KRO med värnpliktiga underställda och därefter trott att det skulle vara ungefär detsamma att verka som plutonchef i insats eller under längre beredskap med yrkessoldater. Min uppfattning är att rollerna inte ens är jämförbara och kravet på cheferna är avsevärt högre i den senare.

    SvaraRadera
  7. Den Markarenagemensamma OF2-utbildningen inriktas inte särskilt mycket mot plutonchefsrollen utan ger mer metoder för bedömanden, IPUT, mm.

    Markstridskursen inom ramen för OF2-YBK:n däremot har varit en insatsplutonchefskurs. Detta trots att knasparna läst till plutonchef under GU, OHS/YOP och FB6.

    Det "nya" med Lt som plutch fick MSS att jobba extra inför vårens kurs. Tydligen så har de tagit bort delar från kursen eftersom de var obsoleta. MSS har varit väldigt snabba att ställa om!

    I Utlandsstyrkan så är plutonchef en OF1-tjänst.

    @Lew
    Vi ska inte byta för att vi ska byta utan vi tvingas att ha oerfarna chefer för att det inte finns erfarna att tillgå. Så går det när man stryper tillförseln.

    SvaraRadera
  8. I den nya insatsorg kommer plutch att vara Lt (OF 1). MSS OF 2 utb kommer att förändras.
    Att det blir så är ett resultat av att mängden OF 2 i armén inte "räcker" till all plutchbef.
    Vissa plutchbef blir dock OR t.ex. st/trplut.

    SvaraRadera
  9. Ok. Jag har visst missat en del i utvecklingen. Vidhåller dock att kaptener som plutochefer generellt hade varit lämpligare inför det som komma skall. Det är också märkligt att de inte skulle räcka till med hänsyn till hur få bataljoner vi har kvar och att just kapten är den mest övertaliga graden enligt personalstaben.

    SvaraRadera
  10. Du har så rätt i lämpligheten i att ha ruttade kaptener som plutch CS.
    De är dock inte spelbara tydligen och nu inte heller de ruttade löjtnanterna så därför får nöja oss med orutinerade löjtnanter och nya fänrikar. Duktiga men orutinerade. Vi får hoppas att de får rutin utan att den är för dyrköpt.

    SvaraRadera
  11. Att det är brist på rutinerade befäl är ingen nyhet.

    Från min egen lumpentid så var läget:

    - C Utbildningskompaniet Lt
    - Plutonschef (Nyutnämd) Lt
    - Stf Plutonchef kadett
    - Gruppchefer 4 st korpraler direkt från plutonchefsskolan...

    Skillnaden är dock att nu ska vi använda våra soldater och dom ska vara insatsberedda. Skillnaden på invasionsförsvar och insatsförsvar?

    SvaraRadera
  12. Trött Officer3 april 2010 21:08

    Chefsingenjören:

    Det är en nyhet att ha så orutinerade chefer som Cynisk talar om på så viktiga befattningar som plutonchef i Afghanistan.
    Det är STOR skillnad på att vara plutonchef under GU hemma i Sverige, det är ren utbildning att jämföra med den skarpa insats man utför i Afghanistan.
    Många av morgondagens plutonchefer i Afghanistan har inte gjort en dag i befattning på nåt av våra övningsfält, dom går rakt in i insatsen dessutom med en akademisk utbildning i ryggen.

    Sist jag såg en taliban frågade han inte om antalet högskolepoäng innan han tryckte av. Däremot värderade han sin motståndare och sin egen sannolikhet att lyckas och överleva.
    Det blir inte svårare för honom att lyckas i framtiden.

    SvaraRadera
  13. Cynisk, nu håller man på att göra om samma dumma misstag som Håkan Syrén gjorde när man har panik med att påstå att befintliga Kaptener inte är spelbara. Jag tror jag anar varför och det ligger i linje med Pers.dir. Dahles uttalande vid förra årets semester. Man har helt enkelt räknat bort de som inte har ett obligatorium att tjänstgöra i utlandsstyrkan.

    Bullshit säger jag, istället för att vända ansiktet mot vinden och ta och förhandla med ATO om vilkor, förmåner, m.m. så väljer man att sätta sig själv på pottkanten och hoppas på att det styrande politiska skiktet skall fixa specialundantag i lagarna för FM. Precis som i FB04 så valde man det mest dumma i stället för att kavla upp ärmarna och lösa uppgiften. Försvarsmakten har till och med anvisats att lösa uppgiften själv.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  14. Det är inte så enkelt som att man räknat bort de som inte skrivit på utlandsobligatoriet. Det är värre än så:
    -Många har varit ute en och två gånger och behöver återhämta;
    -Många har inte den fysiska förmågan som krävs. Förvisso går det att träna upp en del av dem men då krävs rejäla tag, något som görs på P4. Vissa har sjukdomar och skador som diskvalificerar dem;
    -Många har inte efterfrågad kompetens. Här hemma är den bra att ha men det är inte krigskompetens och därför så är de inte spelbara;
    -Vissa är för fega att åka;
    -Vissa åtnjuter inte förtroendet att få ansvaret...

    Jag tror att Försvarsmakten måste dra i bromsen.

    SvaraRadera
  15. Den största delen av det du räknar upp är ju en följd av den minskande försvarsmakten. Inget som kan lösas av att utbilda ett fåtal OP och beordra blivande kaptener till utlandsstyrkan.

    Behöver man en människa i fredsorganisationen med kaptens grad men denna är halt eller lytt så vad skall man göra?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  16. @ Cynisk.

    Wiseman brukar få beröm för "mitt på spiken". Den här gången får du samma beröm. Mitt i prick.

    Finns det bestämmelser om frivillighet, så bör bara de frivilliga åka. Efter ett obligatorium är det själva anställningen som blir frivilligheten. Dock borde man kanske haft med någon form av övergångsbestämmelser för "väsentligen ändrad resa". Det verkar ju inte vara på det sättet att själva frivilligheten utgjort något hinder för uppfyllnad av US i något vapenslag.

    Du pekar i din kommentar 11.52 på problemet med de anställda som har medicinska skäl att inte delta. Denna kategoris framtid i FM har inte berörts tidigare. Är det skäl för avsked, kan man ju undra. Förr fanns det ju alltid plats någonstans för kolleger som haft oturen att drabbas av Parkinsons eller annan funktionsnedsättning.

    Att vissa inte åtnjuter förtroendet att få ansvaret, tyder ju på att systemet fortfarande till del fungerar.

    Bäst fungerar nog det nya på ställen där man följer en naturlig väg uppför en sorts trappa. Ett stridsfartyg är ett bra exempel på där en sådan befattnings- och kompetenstrappa finns naturligt inbyggd. Där löser man enkla och tämligen okvalificerade uppgifter, oftast knutet till en apparat, under inledningen av sin karriär, samtidigt som man den naturliga vägen får förståelse för vad som pågår högre upp i trappan. Problemet du så förtjänstfullt beskriver, har nog olika dignitet i olika delar av FM, vilket ju inger ett visst hopp om att något trots allt kommer att funka någonstans.

    Tack för ett bra och tydligt inlägg.

    SvaraRadera
  17. @Cynisk 11:52
    Du ringar in de olika grupperna riktigt bra. Jag tror dock att det finns en grupp officerare som är beredda att åka men som missas så länge som vi har frivillighet. Jag förklarar.

    Hittills har det varit FM centralt som har ansvarat för Utlandsstyrkan. Först under de senaste åren har det på allvar blivit förband som har fått ansvaret att lösa bemanningen. Fortfarande är det dock huvudsakligen bemanningen byggd på frivillighet. Så länge det består missar man en stor grupp officerare som är dugliga och villiga om de bara får frågan.

    Min uppfattning är att många familjefäder/mödrar inte söker så länge som det är frivilligt. Dels måste de förbereda familjen på en eventuell insats när de söker trots att det inte är säkert att de får platsen. Därmed avstår man hellre. Särskilt om man har gjort det ett par gånger tidigare utan framgång. Man tröttnar på att förbereda familjen om och om igen.

    Därutöver finns det en grupp som är måna om sina nuvarande befattningar och tittar man historiskt på de som åkt utomlands så har de i många fall rövkrängts. De har blivit erfarenheter rikare men de tappar i löneutveckling, får sämre vitsord och placeras lågt i nomineringsnämnder eftersom ingen vid hemförbandet har sett dem i "in action". Jag vet flera fall där befattning vid hemförbandet är "stulen" av någon annan när man kommer hem.

    I många fall kommer man kunna komma åt dessa i större omfattning genom att delegera ner ansvaret för bemanningen även inom regementet (väl medveten om att vissa förband redan gjort så). Då kommer personer som har hållt sig undan av diverse skäl att faktiskt bli tillfrågade om en utlandstjänstgöring. När man väl är tillfrågad är det betydligt färre som säger nej till utlandstjänt.

    SvaraRadera
  18. Tack för beröm, sånt värmer.

    Visst har du rätt CS att det är lättare att åka när man blir tillfrågad. Det vet jag av egen erfarenhet. Vad ska vi då göra med dem som inte blir tillfrågade, de som inte anses duga? Ska man ha ett visst vitsord för att få truppföra pluton/kompani/bataljon skarpt? Ska vi kräva X st genomförda Arméövningar för att komma i anspråk för skarp tjänst internationellt?

    Detta är på många sätt ett problem för Armén/markarenan, det är jag medveten om. Men jag tror att man kan hitta en del liknande problem i Flottan och Flygvapnet också.

    SvaraRadera
  19. Hur man ska hantera de som inte anses duga är en svår fråga. De är ganska många. Några duger säkert om de bara får möjlighet att öva men faktum kvarstår, många kommer aldrig att vara dugliga nog för att tjänstgöra vid insats. Jag trot att merparten av de som inte duger är pga fysiska skäl men visst finns det även de som helt enkelt bara är hopplösa fall, fall som aldrig kommer att duga.

    Jag har ingen bra lösning på problemet. En kanske är att köpa ut dem ur FM. Dyrt på kort sikt men kanske effektfullt på lång sikt.

    SvaraRadera
  20. Vet ni om att det finns idéer om att stryka OP-elevernas truppföringstillfällen under sin officersutbildning och ersätta dessa med muntliga stridsövningar? FHS ska ju spara pengar med bibehållna målsättningar. Det kan bli så att en framtida fänrik aldrig har sett en pluton den dagen han tar sin officersexamen.

    /IG

    SvaraRadera
  21. CS: I IO14 består armén inte av särskilt många OF. Att PersS säger att det finns många kaptener hjälper inte.
    Av de inte ens 1000 OF som skall ingå i arméns insatsförband så besätter man som OF1 (Lt) plutchbefattningar, som OF2 (Kn) stf kompch el batstabsmedlem samt vissa specialplutchbef och som OF3 (mj) kompch el batstabsmedlem.
    Vad sker då med resten av dagens Yoff? ja en del skall ju "göras om" till OR (hur det skall gå till vet nog inte ens PersS)som skall utgöra en betydligt större andel än OF. OR skall inneha befattningar som går från gruppchef/vagnchef och upp till plutch samt batstabsmedlem.
    SUmman av OF ger vid handen att det bara kommer att finnas så många kaptensbefattningar i IO som det finns stf kompch, specplutch samt batstabs/OF 2 osv.
    Detta är priset armén får betala för att få större volym avseende OR och GSS. Det finns helt enkelt inte fler OF att ta av. Man kan ju dock tänka sig en gradinflation där alla plutch görs om till OF2 men då finns ju inga OF1...
    /OF i A

    SvaraRadera
  22. Men vad faan, ja det är ju i linje med att minska betalningen men kräva samma vara. Som sagt var. Att vara anställd i Försvarsmakten är som att hoppa fallskärm. Man faller hela tiden men understundom har man kontroll på fallet.

    Flygvapenofficeren

    SvaraRadera
  23. CS, jag tror nog att en vettig personalpolitik med vettiga karriärväxlingsåtgärder som man talade om 2001 löser detta problem.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  24. Trött Officer5 april 2010 11:56

    IG:

    OP-eleverna truppför just nu mer än i undantagsfall aldrig pluton under sin utbildning. De flesta har truppfört grupp vid några tillfällen, men det finns ett antal som inte truppför nåt alls.

    Vi är redan där.

    SvaraRadera
  25. Anonym 02.08

    Fan-fucking-tastic.

    SvaraRadera
  26. @ Trött officer.
    Då är det nog "min" skola som är undantaget. Där får OP-eleverna truppföra pluton under en batövning motsv. Att inte alla fick göra det visste jag inte. Hmmm, hur kan de andra eleverna uppnå sina målsättningar då. Ingår det inte i utbildningsplanerna nuförtiden att eleverna ska kunna leda pluton?

    /IG

    SvaraRadera
  27. @Trött officer

    Vad gäller truppföring under OP så sker den under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) vid fack- och funktionsskolorna. FHS ställer krav på att sådan utbildning ska genomföras under de två terminerna de studerande tillbringar där. I övrigt har F/F-skolan till mångt och mycket fria händer att lägga upp utbildningen under VFU:n. I och med att jag under förra året jobbat på en F/F-skola under fyra år och numera tjänstgör på FHS (Karlberg) kan jag styrka detta. Jag tror nog att IG:s skola inte är ett undantag. Dock har vissa F/F-skolor svårt att få förbanden att ta emot kadetter för truppföring, men detta är vare sig FHS eller F/F-skolornas fel. Förbanden vill ha sina ordinarie chefer i truppförande roll. En eller ett par veckor per år kanske man "törs" upplåta men inte mer då det går ut över kvaliteten anser man. Förr fanns ju utbildningskompanier på flertalet skolor (Kvarn, Trängslet m fl) som gav alla elever möjlighet att truppföra mycket. Dessa saknas tyvärr idag.

    Därför måste vi låta de nyexade fänrikarna från OP få växa in i sina roller, precis som vi alla andra gjort tidigare...man är aldrig fullärd efter en skola, rutin och erfarenhet kommer med tiden. De kommer att bli precis lika bra plutonchefer som alla andra som utbildats tidigare.

    /Hoffa

    /

    SvaraRadera
  28. Det är bra att det fungerar på någon fack- och funktionsskola för det finns många exempel på motsatsen. I kursplanerna för OP så finns förvisso utrymme för en del truppföring men mycket är det inte och det finns skolor där truppföring är nästintill obefintligt. Man bör absolut ifrågasätta bristen på truppföring på en treårig officersutbildning.

    OP:arna är däremot bra på mycket annat och givetvis så ska även de få växa in i rollen såsom tidigare fänrikar fått. Problemet idag är att de inte ges tid att växa in utan får skarp chefstjänst alldeles för tidigt.

    SvaraRadera
  29. Jag läste nyligen ett förslag från LogS där man vill försöka rationalisera genom att förlägga alla funktionsskolornas truppföring till samma plats och skola. Där skulle de då få truppföra varandra. Den totala tiden för utbildning skulle vara densamma men genom att förlägga den på samma plats var tanken att minska resurskraven. Resultatet skulle dock i huvudsak innebära att den lilla truppföringsutbildning man fick skulle vara som åskådare i rollen som soldat. Som väl är har alla funktionsskolorna inte samma låga nivå när det gäller truppföringen.

    SvaraRadera
  30. Jag håller naturligtvis med om att truppföring måste prioriteras i syfte att få dugliga chefer. Men jag tror att det är under de första året på förbandet som den riktiga "utbildningen" i TF erhålls, det är där de måste få tiden till att skapa sig sin yrkesroll. Jag har dock en farhåga hur de första OP:arna kommer att bli emottagna på resp förband och vilka instegsbefattningar de får. Det finns dåliga vibbar ute på förbanden idag om vad OP/TA kommer att ha för kompetens, och detta känns inte bra. Det känns som att allt för många dissar en "produkt" som inte fått möjlighet att leverera ännu. Första kullen har ju inte ens anställts ännu. Vi kanske blåser upp risken med alltför tidigt chefsskap. Det kommer nog att visa sig om ett par år. Visst har även jag mina funderingar men jag vill först se utfallet innan jag drar alltför långtgående slutsatser...

    /Hoffa

    SvaraRadera
  31. Alla nyfänrikar genom alla tider har väl fått höra att de är odugliga? Särskilt i jämförelse med tidigare kullar?

    Risken med tidigt chefsskap bedömer jag dock inte som "uppblåst" eftersom det finns gott om folk med bättre förutsättningar som har problem.

    SvaraRadera
  32. Trött Officer8 april 2010 22:01

    Hoffa:

    Jag arbetar på en av funktionsskolorna, en av dom största kopplat till antalet elever.

    Det sker i princip ingen truppföring på plutonsnivå på den skolan.
    Viss truppföring i kaderorganisation sker för vissa av kadetterna, annars är det på gruppnivå som gäller för dom flesta.

    Jag är mycket oroad över framtiden. Som du säger har vi inte fått hem de första kadetterna än, men jag kan se en tendens. Självklart finns det många som kommer att bli oerhört bra kollegor i framtiden, men när jag hör diskussionerna som försiggår i vissa kretsar så blir jag inget annat än mörkrädd. Man vill klämma ur maximalt antal högskolepoäng till minimal arbetsinsats, man frågar om man inte kan läsa in grupps strid och tenta av istället för att delta i utbildningen osv osv.

    Detta är utanför det vi diskuterar, men jag tror personligen att akademiseringen av officersutbildningen på det sätt den har genomförts, det faktum att FOK är borttagen och att förbandstillhörigheten är borta är oerhört dåligt och kontraproduktivt. Det hjälper dessutom inte att kadetterna nuförtiden rycker in direkt vid akademiska Karlberg som första militära instans i utbildningen.

    SvaraRadera

Skriv en signatur för underlätta vid repliker och debatt.
Håll dig till ämnet och god ton.
Bloggägaren förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer utanför skjutgränserna.