måndag 30 januari 2012

Gymnasieexamen och lämplighet som soldat?

De senaste dagarna har en debatt rasat kring huruvida kraven för att antas till GMU skall sänkas så att gymnasieexamen inte längre är ett krav. Många är rösterna som upprörs över det vansinniga i att soldatyrket nu skall släpas i smutsen, och många frågar sig hur soldater som inte har gymnasial utbildning kan förstå demokratins kontext och hur de då kan förväntas försvara den med vapen i hand.

Jag tycker ärligt talat mest att den här debatten präglas av ett elitistiskt dravel.

Jag bygger inte mina resonemang på fördomar och moralpanik utan på mångårig erfarenhet av att arbeta med just soldater av olika typer; många av dem utan studentexamen.En av sakerna jag saknar mest med värnpliktssystemet var spännvidden på det soldatmaterial som tagits ut för tjänstgöring. Diplomatsöner, förortskids och bondsöner tussades ihop och löste uppgifter tillsammans. Ofta gick det bra, ibland inte men det var alltid intressant och roligt att träffa på så pass olika människor som faktiskt kom till FM.
De var olika på många sätt. En del hade väldigt svårt med språket och att fungera socialt pga att de växt upp i väldigt annorlunda förhållanden jämfört med just diplomatsonen som gått i skola i Schweiz och som sex månader efter muck skulle komma att tjäna mer än kompanichefen. En del hade studerat på universitet en stund innan inryck och en del hade inte ens gått ut gymnasiet med fullständiga betyg.
Många av dessa soldater, de som ryckte in från de absolut lägsta skikten i samhället, blev faktiskt väldigt duktiga soldater och utvecklades enormt mycket under sin värnplikt. Många av dem kom från struliga bakgrunder med missbruk och sociala problem i familjen och hade aldrig fått en chans att prestera bra så värst många sammanhang. När de då kom till ett sammanhang där deras prestationer inte mättes i hur många poäng de kunde få ihop på de nationella proven utan istället hur bra de var på att skjuta, springa, undgå upptäckt och hur starka de var så blommade många ut och presterade toppresultat.
Unga människor som aldrig känt nån större delaktighet i samhället och aldrig sett sig själva som nån direkt del av det fick upp ögonen för vad det innebär att ta ansvar för sig själv och andra. Personer som utan värnplikten kanske hade tagit den enkla vägen och följt äldre syskon i brottets bana fick en annan möjlighet i livet och blev helt enkelt bättre människor. Många av dessa har sedermera åkt ut i utlandstjänst och tjänat sitt land och skyddat demokratin. Många har varit anställda som soldater i beredskapsförband och lagt ner sina bästa år i livet på FM och sina kamrater.

Dessa människor som under värnplikten kunde förverkliga sig själva inom en organisation som uppskattade dem för vad de presterade och inte vad de hade pluggat innan, har sedan värnpliktsutbildningens upphörande inte längre en plats i FM. De är inte tillräckligt utbildade för att ens påbörja en grundläggande militär utbildning, detta trots att många av dem skulle kunna bli utmärkta soldater i många befattningar. Man kan faktiskt ha genomtänkta och lämpliga värderingar trots att man inte har gått klart gymnasiet. Man kan faktiskt arbeta i grupp trots att man inte tagit studenten. Man kan faktiskt vara tillräckligt mottaglig för militär utbildning trots att man inte har varit mottaglig för det gymnasiala skolsystemet.
Alla befattningar i FM är inte att betrakta som lika.
Det ställs vissa krav på en militärtolk och andra på en ammunitionsbärare inom artilleriet. Att vara analytiker på en kriminalunderättelseenhet är inte samma sak som att skjuta granatgevär i en skyttepluton.
Erfarenheten säger detta.
Skall då kreti och pleti tas in? Skall soldatyrket omvandlas till en hop brölande grottmänniskor utan intelligens och värdegrund? Skall allsköns drägg rafsigt ikläda sig svensk uniform och förstöra vårt goda rykte i världen som ljusets bärare och godhetens blåhjälmade fredsduvor?
Självklart inte.
Naturligtvis skall man fortfarande klara av de krav och tester som skiljer ut de lämpliga från de olämpliga. Naturligtvis skall man ha en värdegrund som stämmer överens med rådande norm i samhället.
Men ALLA som är fysiskt och psykiskt starka nog och uppfyller kraven på skötsamhet och lämplighet skall få chansen att tjäna sitt land, oavsett om de är etniska svenskar eller inte, gay, straight eller annat, kristna eller muslimer och oavsett om de är diplomatsöner eller inte har en gymnasieexamen.

Tar man ansvar som myndighet och tycker att samhället tjänar på att fler tar gymnasieexamen så skulle man kunna tänka sig att man villkorar anställningen som soldat med att man skall ha tagit gymnasieexamen inom en viss tidsrymd från anställning, och sen ger soldaterna som behöver det möjligheten att plugga på tjänstetid.
Förbanden letar nu med ljus och lykta efter uppgifter att aktivera soldaterna med under den tråkiga tjänstgöringen på kasern för att få dem att stanna kvar. Man diskuterar om man kan låta soldater ta C-kort, gå kurser till personlig tränare och annat och att ta olika typer av förarbevis och utbildningscertifikat. Att då kunna ge ett antal ungdomar gymnasieexamen varje år är väl vad jag skulle beteckna som en Win-Win situation.

SEN kan man diskutera hur personalförsörjningssystemet fungerar och om vi får in rätt typ av soldater och i rätt mängd, med de verktyg som vi nu har.
Det är en brännande viktig fråga , men den har inte med gymnasieexamen att göra.

/Parabellum


Försvar&Säkerhet, Morgonsur, Allan Widman, Göran Pettersson, Chefsingenjören

Uppdatering 12-02-03: Morgonsur lägger ut texten kring samhällets skenande krav på utbildning. Jag är helt enig!

13 kommentarer:

  1. Fänrik Henrik31 januari 2012 08:50

    Väl skrivet, kan bara konstatera att även i den civila världen krävs det för hög utbildning för olika befattningar. För många tjänster i statlig verksamhet krävs idag högskoleutbildning trots att det arbetar ett flertal människor som bara har grundskola eller gymnasium med samma arbetsuppgifter. Man kräver dessutom att alla nyanställda går interna utbildningar som ser likadana ut för alla oavsett bakgrund.
    Det har gått inflation i högre utbildning och trots många högskolepoäng så är det flera som inte kan skriva på en svenska som skulle krävas för att få godkänt betyg på högstadiet.
    Idag fungerar högskolan som en regulator för arbetslöshetssiffrorna.
    För många arbetslösa? Då skapar vi några nya högskoleplatser så är det problemet löst!
    Ska vi dessutom ha möjlighet att försörja våra kära pensionärer så behövs det fler som börjar arbeta och betala skatt tidigare än idag.

    SvaraRadera
  2. Rätt! Kopplingen mellan formell utbildning och arbetsprestation är inte alltid uppenbar. T.ex har arbetsförmedlare ett krav på akademisk examen - och vad presterar AF?
    Jag vet att förr utbildades alldeles utomordentligt bra skyttesoldater utan genomgånget gymnasium. Och vad Hv beträffar så utbildas de flesta mot uppgifter som bevakning, skydda och ta tg. Dvs uppgifter som inte direkt kräver komplexa bedömningar. Ingen IE, ingen mekaniseringen, ingen roboteld etc. Behovet är rätt och slätt normalbegåvande skyttesoldater.
    /Magnus

    SvaraRadera
  3. Det funkar så länge det är den mix som du tidigare sett i värnpliktssystemet.
    Värnpliktssystemet var väldigt bra för det gav just de fördelar du pekar på. EN MÖTESPLATS för olika bakgrunder där alla kunde lära av varandra. Dessutom mer åren allt mer förfinad då de endast de mest lämpade togs ut och motiverade. De som gjorde vpl under < 80-tal då mer eller mindre alla killar var tvungna att tjänstgöra mot sin vilja. Många kan bevittna om den dåliga moral flertalet besatt och att befälen pga "dra alla över en kant" hade en mer hård hållning. Inte så givande eller intressant utbildning för många.

    Problemen kommer när de med taskig bakgrund och sämre moral är i majoritet. Dels kommer det bli en ond cirkel där de bäst lämpade inte ens söker sig dit och att de som väl kommer dit drar ner dem i skiten, jmf med i ditt exempel på att lyftas ur skiten. Dessutom behövs betydligt striktare förhållningsregler för att få det att överhuvudtaget funka, och regler gäller ju som bekant alla.

    Därför får vi precis som andra länder som gjort samma resa kadaverdisciplin och soldater som inte tar egna intiativ. Varför skulle det bli annorlunda här med samma förutsättningar? Se på brittiska soldater som i många fall är huliganer i uniform eller amerikanska soldater som inte vågar lyfta ett finger pga risk för löneavdrag, avsked och utskällning. Vi som varit i utlandstjänst har mött dessa soldater som trots att det är deras yrkesutövning inte får stoppa i ett magasin i sitt vapen utan att minst en sergant beordrar det och tittar över axeln, hur de slagit sönder möblemanget i sin egen mäss, hur de resonerar kring prostitution,avsaknad av insikt om lokalbefolknings situation, att avtjäna en kortare tid i "arresten", osv. Det är inte uppmuntrande upplevelese när man själv haft unga och gamla soldater av varierande civil och militär bakgrund att tjänstgöra med som både är kloka och säkra i sin roll och kan tillåtas växa ansvarsfullt.

    Med tanke på nuvarande situation när FMs huvuduppgift är att bedriva utlandsverksamhet med ett begränsat antal soldater som skall anställas på hel eller deltid, så är att sänka kraven inte så lyckat. Jag håller med om att i ett värnpliktssystem där huvuduppgiften är att försvara riktets territorium och handelsvägar och med en majoritet av befolkningen skall vara delaktig i det försvaret så kan givetvis inte de som saknar gymnasial utbildning tvingas stå utanför. Det är två helt olika uppgifter och olika tjänster, nummerär som behövs tillsättas med skilda kravprofiler.

    SvaraRadera
  4. Tja, ska man dra det mot den andra spetsen; Om man nu är ute efter kostnadseffektivt kanonfoder, kan man säkert dryga ut med importerad illitterat arbetskraft. Kan säkert skära lönen på mitten och ändå få nog med kroppar. Det finns säkert barnsoldater, med eller utan socialdemokratiskt knark, som utan tvivel är bättre soldater än en Artilleri-övlt stöpt som en kanonkula.

    Iochmed värnplikten fick man ju en bulle att pilla russinen ur. Nu står det russinen fritt att låta sig stoppas in i en bulle ELLER spendera samma tid i sjunde russinhimlen.

    Man vill inte ha statusjägare och gold-diggers i FM, det kan jag köpa. Men att pressa löner under McDonalds-nivå och sedan kategoriskt rycka bort den mista tillstymmelse till prestige som yrket ger lockar välan inte direkt drömklientelen? Välden behöver förvisso även dikesgrävare, men har FM råd att anställa dom?

    SvaraRadera
  5. Tror nog att många underskattar den gemene svensken. En vanlig svensk individ är van att ta ansvar och svenska organisationskultur är anpassat därefter. Platta organisationer med delegerat ansvar. Både i civila och militär organisationer. Så är det inte överallt...

    SvaraRadera
  6. Göran Pettersson i Finansutskottet konstaterar att det inte krävs gymnasiekompetens för vare sig ministrar eller riksdagsledamöter.
    Värt att ha i minne i debatten!

    http://dinledamot.blogspot.com/2012/01/samma-krav-som-pa-riksdagsledamoter-och.html?spref=tw


    Det jag vänder mig mot är att många uttrycker sitt yttersta missnöje över förslaget (som inte är beslutat) och hävdar att FM genom det bara kommer att få bottenskrapet. Samma debattörer brukar hävda att det var så mycket bättre förr. Förr, i sammanhanget två år sedan, hade vi inte heller krav på någon skolgång för genomförande av militär grundutbildning. Vi klarade ändå av att kompetensförsörja både nationellt försvar och internationella insatser.

    SvaraRadera
  7. Det är väl mest en fråga om var och hur man har tänkt att soldaten ifråga ska verka. Generellt är det väl inget problem att ta in soldater med enbart grundskola, men om de t.ex. ska verka internationellt så är det väl lämpligt om de i alla fall har kunskaper i engelska motsvarande gymnasienivå. Det finns väl inget som hindrar att man har egna tester som kan visa på motsvarande kunskaper på de relevanta områdena. Att villkora anställningen och låta soldaterna plugga på tjänstetid tycker jag låter som en utmärkt lösning. Värdegrunden tror jag inte har mycket med gymnasieexamen att göra, däremot så är mognad viktigt, men då handlar det mer om ålder, individ och miljö.

    SvaraRadera
  8. Sjukt intressant att läsa. Det finns en spännvidd av möjligheter inom utveckling men ibland (nej; ofta) så upplever iaf jag en brist på informationsintag från "högre" instanser (läs; politiker med flera). FM skulle tjäna på ett system motsvarande det du funderar på även om en viss fråga kan höjas gällande "är det FM's ansvar att utbilda ungdomen?". Men kanske är det ett naturligt steg från att tidigare guidar in i vuxenvärlden.

    Att en majoritet av "fel" individer skulle bli resultatet har jag i dagsläget svårt att se. Sista ansökningen till GMU 2011 genererade mer än tio gånger fler ansökningar än det fanns platser. Och där finns fortfarande en urvalsprocess.

    För tillfället ger förslaget ingen egentlig stor skillnad då sökandet alltid varit fritt. Var bromsen ligger är i lämplighetsprövning.

    SvaraRadera
  9. Stående ovationer! Lysande inlägg! Jag har inget i övrigt att tillägga, det känns som om allt är sagt.

    /Morgonsur

    http://morgonsur.wordpress.com

    SvaraRadera
  10. Värt att notera är att en och annan av våra generaler inte var högskolebehöriga när de påbörjade sina respektive militära karriärer...

    /pseudogogen

    SvaraRadera
  11. Mycket välskrivet. Och träffande.

    Det finns även en indirekt slutsats, mer som en bisats och dold poäng. Alla de där individerna som i det gamla värnpliktsystemet fick en fostran och möjlighet att växa på flera olika sätt. När de i dag inte får den möjligheten så hamnar många av deras problem i det civila samhället i stället. Det är en stor merkostnad som inte medräknades när värnplikten avskaffades. Fast det är ju ett annat konto så det kanske inte gör något......
    /Morfar

    SvaraRadera
  12. Det finns en hel del att resonera kring det här utan att för den skull anta en överdrivet polarierad hållning, även om det gör sig bra i skrift.

    För att ha grundläggande behörighet till GMU krävs inte gymnasieexamen, dock godkända betyg på A-nivån för 4st kärnämnen totalt 400p jämfört med de totalt 2500p som krävs för gymnasieexamen. Det rör sig alltså om ganska låga krav i grundläggande kunskaper, speciellt med tanke på andelen som påbörjar gymnasiet jämfört med den "gamla goda onda tiden".

    Det må vara så att dessa krav inte är relevanta för att kunna tillgodogöra sig utbildningen under GMU, men påfallande stor andel befattningar bör nog ha detta som lägstakrav.
    Det står också klart för mig att det inte borde vara några problem att genomföra motsvarande utbildning i anslutning till GMU och/eller befattningsutbildning. Det som måste ligga i botten i så fall är en bedömning utefter individens förmåga (dvs resultat från mönstring).

    Det man dessutom får fråga sig är hur mycket kraft och resurser som FM ska lägga på att låta folk läsa in dessa grundläggande kärnämnen (eller till och med högre formella skolkrav för vissa befattningar). Det har gjorts i olika former med både för plutonsbefälselever ("kaniner"), mer sentida officersaspiranter och även anställda yrkesofficerare.

    Förr vid mönstringen pekades respektive individ ut att utbildas mot en specifik befattning eller befattningsgrupp som han enligt uttagningen hade förutsättningar för att lösa. Idag säkerställs enbart att man uppfyller lägsta-kraven för respektive utbildningssteg.
    Efter GMU börjar man fundera kring vilken befattning som personen kan bestrida och dessutom själv är intresserad av.
    Det gör att det förefaller ganske svårt att göra någon slags utfallsanalys och planering på förhand för hur förbandens bemanning ska uppfyllas. Man gasar på och hoppas på det bästa. Risken är stor att man efter en årsproduktion GMU antingen står med för mycket folk som inte kan utbildas vidare pga illa matchning mot befattningskraven för de tjänster man har behov av att anställa eller så står man med för mycket folk med för hög kompetensprofil och därmed en svårighet att matcha individens förväntningar på framtida befattning. Det är lika illa att stå med en grisodlare som förväntas lösa raketforskaruppgifterna, som en professor i raketkirurgi som ska producera bacon, för att förtydliga det.

    Grunden för all rekrytering och allt bemanningsarbete torde vara krigsförbandens behov och krav på personal. Vad är det som ska produceras och vilken uppgift skall lösas? Som det är på väg nu är det mer fråga om vad man lyckas lösa med de resurser man lyckats skrapa ihop.

    Som vanligt har man börjat i fel ände och debatten koncentrerar sig på att träta om fel problemställning.

    Lite spretigt på kurrande mage, men det är mina spontana tankar just nu kring det här.

    SvaraRadera

Skriv en signatur för underlätta vid repliker och debatt.
Håll dig till ämnet och god ton.
Bloggägaren förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer utanför skjutgränserna.