tisdag 7 december 2010

Gästinlägg: Kritik och beslutsfobi?

Kommer kritiken leda till beslutsfobi?

Införandet av internationell tjänstgöringsskyldighet för all försvarsmaktsanställd personal har inte gått någon förbi. Kritiken har varit massiv mot hur det har genomförts även om majoriteten tycks vara positiva till frågan i sig. Detta är dock bara det första steget i ett personalförsörjningssystem som radikalt måste förändras framöver. Sannolikt kommer kritiken mot kommande steg vara av minst samma magnitud som hittills. Risken är tyvärr att den nuvarande massiva och oftast befogade kritiken leder till att vår ledning inte kommer våga ta nödvändiga beslut framöver.

Försvarsmaktens omorganisering till insatsklara bataljoner har påbörjats. Insatsorganisation 2014 (IO14) som var det ursprungliga målet har övergått till en mellanorganisation för 2011, IO11. Vid flera förband, i alla fall inom armén, har personallistor med respektives befattningar börjat florera. Många är vi som reagerat med att dessa listor är korthus som kommer att falla den dagen det är dags att på allvar organisera sig efter dem och framförallt om det skall genomföras internationella insatser med organisationen på pappret. Jag avser belysa några av de problem som blir uppenbara när man studerar personallistorna. Problem som måste lösas.

Samtidigt som vi insatsorganiserar nästan all personal i insatsförband så krymper övriga personalramar. Tillhör man inte insatsorganisationen så ingår man i den stödjande prodorganisationen. Prodorganisationen i sin tur bemannas med fasta eller rörliga befattningar vilket innebär att antingen så har man sin befattning i prod tills vidare eller så är man där tillfälligt medan man egentligen har sin fasta befattning i insatsorganisationen. Befattningarna i prodorganisationen kommer inom en snar framtid att kraftigt reduceras vilket kommer leda till att om man sitter på en sådan fast befattning så är uppsägningshot aktuellt.

Vid intagandet av IO11 har man från förbandens personalsektioner tryckt in sin personal i givna ramar utan att vidare analysera konsekvenserna. Huvuddelen av de som nu kommer få helt nya befattningar är inte ens vidtalade utan blir varse först när de ser sitt namn i de nya listorna. Tidigare har förbanden, rätt eller fel, gömt undan personal som man inte riktigt vet vad man ska gör med genom att sätta dem på undanskymda och i vissa fall påhittade befattningar. Man har dessutom tillåtit personal att förfalla fysiskt och att inte längre upprätthålla grundläggande personlig soldatfärdighet. Därtill finns ett flertal som numera har rent medicinska hinder från att uppfylla detsamma. Dessa personer har nu platser i IO11. Några kan säkert, med rätt och lång träning, åter uppnå rätt status för insats men flertalet kommer inte att kunna göra det inom överskådlig framtid. Vad ska vi göra med detta köttberg? Kommer de som inte uppfyller kraven för respektive befattning att sägas upp? Klarar man inte de fysiska kraven så torde ju arbetsbrist föreligga.


Två tredjedelar av Försvarsmaktens officersbefattningar skall bli specialistofficersbefattningar. I arméns bataljoner är det i många fall en ännu högre andel befattningar som skall omstöpas. De som nu tittar i personallistorna för IO11 och ser att de sitter på en specialistofficersbefattning inser att de sannolikt kommer att vara föremål för omgalonering inom en snar framtid. Desperationen sprider sig bland de som tidigare hade helt andra mål med sin karriär i FM. Dimman är tjock för den som försöker lista ut hur karriärvägarna ser ut. När en individ inte längre kan se sin framtidsplan tryter motivationen och den drivne och duglige väljer oftast ett annat arbete.

Det finns förvisso många som kan tänka sig att omgaloneras till specialistofficer och i det kan se en framtida yrkesstolthet. Specialisering är i många fall av godo. Omgalloneringen kommer dock att leda till ett nytt bekymmer. Försvarsmaktens redan förvirrande lönestruktur kommer bli ännu mer felaktig. Officerare som tidigare har varit pluton- och kompanichefer med uppemot 30 års erfarenhet men för vilka karriären stannat, är placerade som gruppchefer och ställföreträdande sådana i IO11. Alla skulle ju med. Dessa konkurrerar nu med nyexaminerade specialistofficerare om samma befattningar. Skillnaden är att den äldre officeren kommer att ha en avsevärt högre lön för samma arbete. En löneskillnad som inte är saklig överhuvudtaget. Sannolikt är den yngre specialistofficeren både lämpligare och dugligare i sitt arbete. Försvarsmakten måste gör något radikalt med nuvarande lönesystem. Detta innebär givetvis att vissa måste finna sig i sänkta eller frysta löner. Alla befattningar måste få lägsta- och högstalöner där man dessutom kan se en koppling mellan skicklighet i tjänst och inte som nu när man har en högre lön bara för att man är äldre. Med vår nya diskrimineringslag så är det dessutom bara en tidsfråga innan någon driver och vinner ett sådant ärende mot FM. Att vi har olika antal semesterdagar för olika åldersgrupper är för övrigt ett sådant ärende som numera sannolikt är olagligt.

* Omgalonering av officerare.
* Uppsägning/karriärväxling av personal som inte klarar insatskraven.
* Revidering av löner.



De nödvändiga förändringarna i vårt personalsystem är många, ovan beskrivna är bara några. Alla kommer de att möta massiv kritik eftersom de berör det stora flertalet av oss, frågorna väcker känslor, de påverkar vårt liv väsentligt. Förändringar är dock nödvändiga för att få ordning och på sikt även framtidstro. Försvarsmakten får inte stanna upp av rädsla för kritik utan istället se till att med väl underbyggda, tydligt motiverade och kommunicerade beslut framöver lyckas bättre än vad man gjorde med införandet av den internationella tjänstgöringsplikten.

/CS

20 kommentarer:

  1. Varför är alla dessa förändringar nödvändiga?

    Vad ska lilla Sverige med en expeditionskår att skicka till oroshärdar på andra sidan jordklotet till?

    Gagnar denna expeditionära förmåga rikets och medborgarnas säkerhet?

    Varför var det knäpptyst bland våra grannländer när den (patetiska) ensidiga solidaritetsförklaringen offentliggjordes?

    Vilka lärdomar har exempelvis Holland och Danmark dragit när de bytt system?

    Varför gör Finland helt andra analyser än Sverige?


    Ingen av de förändringar som görs är egentligen nödvändiga utan mer generalernas våta dröm. Sverige behöver ingen expeditionskår och så länge vi inte tar steget fullt ut och blir medlemmar i NATO - och det lär inte hända på ett bra tag - hade det gamla systemet räckt långt.

    Det finns redan i dag en specialistkår av drivna och erfarna kaptener/löjtnanter som jag vill hävda har en utbildningsnivå som vida kommer att överstiga den som specialistofficerarna kommer att få - så vad ska vi då med en underofficerskår till? Den som inte förstår värnpliktssystemets fördelar har förmodligen aldrig gjort en KFÖ med ett riktigt repförband.

    Vår av stor intellektuell spänst präglade ledning har inte tagit till sig lärdommarna från de länder som lämnat värnpliktssystemet - eller så har de bara inget begripit. Kanske är det så enkelt att de i vanlig svensk anda tror att de vet bättre och bara för att andra misslyckats kommer vi inte att göra detsamma.

    Man kan ju också undra varför högre danska och holländska officerare avrått oss från att göra samma misslyckade experiment som de gjort....

    En del av roten till det onda är att våra politiker vill leka med de stora grabbarna i den stora sandlådan. Nu kostar detta en hel del pengar - och de är man av någon anledning inte beredd att betala - alltså kommer hela illusionen att falla ihop som ett korthus.

    Kejsaren är naken men ingen vill se det!

    SvaraRadera
  2. forts....

    Det finns två vägar ur den återvändsgränd som försvarsmakten befinner sig i - för en återvändsgränd är det.

    Antingen ger politikerna ÖB "frikort" d.v.s. ÖB för räkna på vad hela soppan kostar, vilka personalramar som behövs för att LÖSA uppgifterna och vilken prislapp korthuset kommer att ha. Därefter är det bara för finansminister Borg att öppna plånboken (alternativt skiva ut en check "in blanco"). Steget därefter är att sluta hyckla och söka fullt medlemskap i NATO.

    Alternativ två är att den politiska nivån omedelbart drar i nödbromsen. Arkitekterna bakom nuvarande korthusbygge entledigas med omedelbar verkan, ny ledning rekryteras och bandet spolas tillbaks fem år - d.v.s. fokus blir det nationella försvaret med ett värnpliktsförsvar.

    Görs inget av ovanstående kommer det att gå fort utför. Hela försvarsmaktens verksamhet bygger på personalens kompetens. Dräneringen av denna för organisationen viktiga kompetens blommade ut för fullt i samband med FB 2004 och idag är vi i den sitsen att viss nyckelkompetens saknas, många av de som idag utbildar kommande kullar är själv så dåliga att de de utbildar inte ens når upp till deras egen nivå - d.v.s. det blir en nedåtgående kompetensspiral med sämre och sämre resultat. Ett tydligt tecken på detta är de skjutolyckor som inträffat de senaste åren.

    En omgalonering nu kommer att bli sista spiken i kistan - och sedan har landet en försvarsmakt som inte kommer att vara användbar på flera år och förmodligen inte fullt ut operativ på årtionden - och då ska vi inte tala om de enorma summor investerade i utbildning som kastas rakt ut i slasken.

    Ett tydligt exempel på hur fort det går att bli av med nyckelkompetens är väl kända begrepp från tiden då försvarsmakten var åtminstone begränsat användbar: mobilisering, krigsplanläggning, lokal samverkan....

    Känns begreppen igen? Nu ska FM börja bygga upp denna kompetens igen - för fem - sex- sju år sedan var detta en naturlig del i verksamheten - nu har vi tappat det...

    Avslutningsvis - vad gör vi den dag insatsen i Afghanistan avvecklas? Vad ska soldaterna ägna sig åt? Ska vi gå och hoppas på någon ny oroshärd där dit lilla Sverige kan skicka sin expeditionskår för att soldaterna ska kunna få lite lönetillägg och spänning? Eller tror man på fullt allvar att soldaterna kommer att vara nöjda och glada med att öva exercis hemma på kaserngården med en lön på 16000kr per månad?

    Korthuset kommer att blåsa omkull och kejsaren kommer att frysa så till den milda grad om ars*let att han själv kommer att upptäcka att han står där utan kläder....

    SvaraRadera
  3. @Trident

    Vi skall vara en expeditionskår därför att det är den uppgiften vi fått av våra politiker om än formulerat något annorlunda. Visst kan man ha synpunkter på det och tycka att ett massivt försvar av Sverige borde prioriteras men nu har politikerna valt väg och det skall vi i Försvarsmakten följa. Som enskild medborgare kan man dock givetvis propagera för att våra politiker ska välja en annan inriktning för FM än den nu påbörjade.

    Vi har sedan länge passerat den kritiska massan av personal och materielsystem som skulle behövas för att möjliggöra ett försvar av Sverige mot ett angrepp. Det vi har kvar är ett säkerhetspolitiskt instrument där i alla fall armén gör större nytta utomlands än hemma. Rikets och medborgarnas säkerhet gagnas av vårt deltagande i det internationella samfundets militära operationer.

    Fler länder i europa har gått eller är på väg i samma riktning som vi. Den ekonomiska tillväxten är inte längre tillräcklig för att bibehålla stora krigsmakter. Finland som du nämner är även de på väg att se över sitt system. Tyskland och Storbritannien minskar sina styrkor kraftigt. Norge drar ner ytterligare. Det gemensamma för alla länderna är att de i någon omfattning ser just internationella insatser som alltmer prioriterat.

    Du undrar vad vi skall göra efter att insatsen i Afghanistan är över. Till att börja med så är det sannolikt tre till fem år kvar med ungefär samma styrka som nu. Även därefter finns det ett behov av stödjande förband, instruktörer och rådgivare. Det finns därutöver flera andra konflikter där vi är efterfrågade, framförallt i Afrika. Någon brist på insatsområden och krig framöver finns det yvärr inte.

    SvaraRadera
  4. TRIDENT sa
    ”Det finns redan i dag en specialistkår av drivna och erfarna kaptener/löjtnanter som jag vill hävda har en utbildningsnivå som vida kommer att överstiga den som specialistofficerarna kommer att få - så vad ska vi då med en underofficerskår till?”

    Jag blev faktiskt lite förvånad av frågan. Jag trodde alla var överens om att lämnandet av tvåbefälssystemet var ett jättemisstag.

    Jag tror det är skillnad mellan framförallt armén och marinen när det gäller hur vi kommer nyttja specialistofficerare. För oss i armén är de en form av ersättning för de tidigare plutons- och kompanibefälseleverna. De ska huvudsakligen tjänstgöra som gruppchefer och på sikt som ställföreträdande plutonchefer. De är dock inte specialistofficerare i ordets rätta bemärkelse. De är underofficerare. Specialistofficerare, internationellt ”warrant officer”, är något annat. Tyvärr var det inte politiskt korrekt att i Sverige kalla det vid sitt rätta namn.

    I armén har en väldigt stor andel av officerarna degraderats positionsmässigt i IO11. Eftersom den kommande organisationen är så pass mycket mindre än den tidigare har varit så är det inte alls ovanligt att kaptener och löjtnanter kommer att få gruppchefsbefattningar och därmed omgaloneras. Vissa skillnader finns mellan manöverförbanden och funktionsförbanden där graderna för grupp- till plutonchef kan skilja sig åt men principen är densamma.

    Jag har fått uppfattningen att läget är något annorlunda i marinen. Där har väl huvuddelen av personalen fortsatt samma befattningar även i IO11? Eller har man även här tvingats in i en avsevärt mindre organisation? Hur ser det förresten ut i Flygvapnet?

    TRIDENT sa
    ”Den som inte förstår värnpliktssystemets fördelar har förmodligen aldrig gjort en KFÖ med ett riktigt repförband.”

    Värnplikt är överlägset om vi ska kunna försvara Sverige mot ett större angrepp. Det är dock inte längre vårt fokus. Vi måste utgå från det som gäller nu när vi diskuterar annars blir det omöjligt att nå framåt.

    När det gäller den fortsatta vägen framåt så förordar jag ditt alternativ att betala personalen för att kunna genomföra de nödvändiga drastiga åtgärderna som behövs och att därefter ansluta oss till NATO.

    @Cynisk
    Jag röstar för att du stänger av din förhandsgranskning av kommentarer. Det hämmar debattmöjligheterna.

    SvaraRadera
  5. @CS
    Tack för ditt inlägg och tack för konstruktiva förslag.
    Jag ska överväga förhandsgranskningen.

    SvaraRadera
  6. Nu är det ju faktiskt så att pendeln svänger tillbaks och fokus (och därmed dimensioneringsgrund) är numera det nationella försvaret - så frågan är högst berättigad: - Vad ska lilla Sverige med en expeditionskår till?

    Regionala staber, lokal samverkan, mobilisering, kfö, krigsplanläggning....

    Nya "modeord" som börjar dyka upp i det som papperskvarnen spottar ut. Förmågor som slängts ut i slasken när bastarden långtbortistandoktrinen såldes in till politikerna likt en trasig begagnad dammsugare.

    ...och det har numera dykt upp ett antal bataljoner i ORBAT IO 14 som är förrådsställda materielmässigt utan personal. En ny upplevelse för förr fanns personalen och inte materielen...

    Pendeln har vänt i ytterläget och händelser som den i Georgien och den upprustning som sker i öst har krossat illusionen som våra naiva politiker haft.

    Förhoppningsvis har vi även också för sista gången sett en "Battle group" - och nyttan med denna kan kanske någon förklara. Jag ska låta bli att skriva om användbarheten av detta pengaslukande påhitt - men inblandade vet nog hur det är ställt med förbandet och användbarheten.

    Jag håller inte med om att det var ett misstag att lämna tvåbefälssystemet - och var är utvärderingen av NBO? Jag har då inte sett någon riktig genomlysning av NBO och dess fördelar. Dessutom så finns det inget som säger att det inte skulle gå att ha en värnpliktsförsvar som grund men yoff från grupp/troppchefsnivå och uppåt. Denna lösning hade garanterat även blivit betydligt mycket billigare än ett yrkesförsvar som ingen egentligen vet hur vi ska rekrytera.

    Uppdragstaktik är grunden för det vi gör och förr var det naturligt att man hade förståelse för vad som hände två nivåer upp i organisationen. TVÅ NIVÅER - detta innebär att sergeanten ska ha förståelse för vad som händer på bataljonsnivå - och med den mediokra utbildning som specialistofficerarna får är jag skeptisk till att så är fallet. Man kan dessutom aldrig ha för välutbildad personal!

    Vi får väl se var det hela landar in - men fortsätter vi på nuvarande väg finns bara slut - utför stupet och sedan kommer det att ta årtionden innan vi har något användbart försvar igen.

    SvaraRadera
  7. @TRIDENT
    Att jämföra med andra med oss jämförbara länder är både intressant och relevant i diskussionen kring vilken försvarsförmåga Sverige behöver. I den jämförelsen är trenden tydlig, värnplikten är på tillbakagång och förbandsvolymerna minskar stadigt.

    Även Finland som så ofta framförs som ett land som Sverige i högre grad borde efterlikna på försvarsområdet har sina problem. Förre försvarschefen Kaskela var tämligen tydlig då han konstaterade att "det är inte säkert att det är en fördel att den finländska armén har en större numerär än alla de övriga nordiska länderna och ryska förband inom leningrads militärområde tillsammans".

    SvaraRadera
  8. @TRIDENT
    Jag håller inte med om att det finns något som tyder på att pendeln svängt tillbaka mot fokus på nationellt försvar. Definitivt inte när det gäller armén. Den skall främst fokusera på internationella insatser. Marinen, Flygvapnet och de Nationella skyddsstyrkorna har hela tiden haft ett uttalat större fokus på det nationella försvaret.

    De kommande regionala staberna är, om jag förstått det rätt, avsedda för att framförallt samordna de nationella skyddstyrkorna. De kommer inte att ha särskilt mycket med övriga armén att göra.

    Det är nog lite väl tidigt att utvärdera NBO (nya befälsordningen) eftersom den knappt är på plats än. Visserligen finns specialistofficerare examinerade men det lär nog ta ytterligare tre-fyra år innan vi kan börja utvärdera systemet. FM kan bli avsevärt bättre på att visa hur man har tänkt sig att deras karriär ser ut. Själv förordar jag att vi inte hittar på något eget system utan följer ett annat lämpligt land.

    SvaraRadera
  9. NBO som avses måste var det system som infördes ca 1982 och som jag själv tillhör.
    NBO gavs aldrig möjligheten att fungera fullt ut då man helt missade möjligheten att använda specialistspåret SK.

    SvaraRadera
  10. @Anonym
    Ja, du har nog rätt i att det var den NBO som TRIDENT avsåg. Jag däremot avsåg den senaste befälsordningen. Vi pratade förbi varandra.

    SvaraRadera
  11. Mitt bidrag till debatten så här i lillejulstider:

    "Nedräkningen fortsätter, tio dagar till jul
    Stor degradering kan bli nästa klausul
    Själv har jag funderat mycket på en grej
    Sergeant på nytt, kan det va' nåt för mig?

    Mina roligaste år, var dock i nivå 6
    Det var på den tiden vi inte hade flex
    Men det var då, åren kommer ikapp
    På senaste tiden har jag mest vänt papp

    Nya tider väntar, vi får se vad som händer
    Jag sitter i båten, tar en dag i sänder
    Det blir väl som vanligt, lika tråkigt som trist
    Om jag svarar nej hävdar AG arbetsbrist

    Men jag har en dröm som blir större var dag
    Den tanken ger kraft och stort välbehag
    Jag kommer bli glad och mäkta fascinerad
    när jag får se Sverker bli omgalonerad!"

    /EXC

    SvaraRadera
  12. Underbart EXC, helt underbart!

    SvaraRadera
  13. Glad att vara till tjänst...så länge man nu har någon... ;)
    /EXC

    SvaraRadera
  14. @EXC: Lysande! Med Sumatras tes om att alla flygaräss ska vara poeter så måste det omvända också gälla, d.v.s. alla poeter borde bli goda stridspiloter. Sök helikopterutbildning så kan du bli Sergeant och få flyga HKP16! :-)

    SvaraRadera
  15. CI: He he...om den poetiska ådran hade gått att omsätta till spatial förmåga hade det kanske varit aktuellt...

    /EXC

    SvaraRadera
  16. Den poetiska ådran skulle kunna användas i rollen som politisk företrädare för försvaret. Det har ju visat sig att det är gynnsamt med skönlitterära omskrivningar av verkligheten, när man ska beskriva läget i Försvarsmakten.

    Försvarsminister EXC?

    SvaraRadera
  17. Mja, tack för förtroendet men jag håller mig till sanningens penna i och med denna betraktelse (som en liten uppföljning på den förra):

    "Försvarsmaktens ekonomi är alltid fog för belysning
    Stackars Riksrevisionen är vana vid en rysning
    Officerskåren får nu sitt strå till stacken dra
    En tredjedel taktiker räcker alldeles bra

    De övriga kan anses som en budgetregulator
    Vi är ju ändå bara namn i en PRIO-dator
    Dock kan det vara möjligt att som specoff få prya
    Nu när Försvarsmakten allt skall förnya

    Men innan vi får möjlighet att arbetspröva
    då måste vi nog axelklaffen avlöva
    Det svider i skinnet, det skär i mitt bröst
    Men se ÖB med vinklar, det vore en tröst!"

    /EXC

    SvaraRadera
  18. Till del off-topic men jag sprider ju mina betraktelser i ett gott syfte och hoppas kanske på ett litet småleende inför arbetet med ÅR eller andra administrativa måsten så här inför årsslut:

    Den 16 december

    Nu nästa käpphäst jag tänkt att beröra
    Insatsorganisationen, den smala och sköra
    Väldimensionerad har det sagts den skall vara
    Men mången säger: den är en hälsofara!

    Nu insats är ordet på allas läppar
    Invasionsofficeren, han sitter och deppar:
    ”Kan någon berätta, var är mitt försvar?
    Var tog det vägen? Det finns ingenting kvar!”

    Men lugn bara lugn, du storstarke knekt
    Det Nya Försvaret fungerar perfekt!
    Det hävdar vår högste politiske patron
    ”Var inte så deppig, behåll framtidstron!”

    Men det är ej enkelt när det blåser så hårt
    Det mesta just nu känns onödigt svårt
    Hur ska man humöret och mungipan få upp
    När världen näst' rämnar, för di gamble på trupp

    Jo, det finns en sak, jag har nämnt den förut
    Som skulle glädja en gubbe av krut
    Jag bör kanske skämmas men känner ej skuld
    Om jag får se Sverker med pix-knapp i guld!"

    /EXC

    SvaraRadera
  19. Den 17 december

    Igår jag bevittnat ett underbart spex
    som gav detta året en tänkvärd reflex
    Med tanke på stämning, det blev ett partaj
    Hoppas ingen blir utsatt för "hytt med kavaj"

    För ibland kan man tycka: Visst är det lågt i tak?
    Kritik mot systemet är ej en god sak
    Man ska ha samma åsikt, ingen annan defekt
    "Det Nya Försvaret fungerar perfekt!" *)

    Jag har, som ni ser, över detta reflekterat
    Det här som för vissa chefer kan kännas infekterat
    Ju fler streck och stjärnor, i.e. högre grad
    så blir öronen mindre och ryggraden svag

    Jag undrar hur man gör för att såna chefer få fram
    Kan det finnas en kurs på FHS Chefsprogram?
    En julklapp jag då önskar till den kurskreatören
    "Här är ett SMS ifrån Persdirektören!"

    *) Se tidigare betraktelse

    /EXC

    SvaraRadera
  20. Den 21 december: Sista betraktelsen!

    Idag så har jag jobbat sista dagen för i år
    Nu väntar lite ledigt fast oron den består
    Allt ska nu decimeras, men det går ej ihop
    Från djupet av befälskår’n hörs höga klagorop

    Tjugohundratio har vatt en rörig tid
    Från avtal utan påskrift till enheter i strid
    Ingen egen stridsväst, CI:s avskedsmess
    Ledarskap som saknas , till PRIO en access

    Jag föreställer FM som våran gran till jul
    Där ljusen lyser skraltigt och det är inte kul
    I granen finns det kulor i mången olik färg
    Högst uppe sitter Sverker, han är mest lik en dvärg

    Ja, bäva månde ÖB, där uppe i sin topp
    Det märks att inte många till honom sätter hopp
    Strax nedan finns det någon med kinder rosenrö’
    Han är vår högste perschef, och heter Stålesjö

    Sen kommer hela FML precis som en girlang
    I vått och torrt de hänger men utan sammanhang
    Längst nere finns vi andra som gamla torra barr
    Det är nog inte konstigt att man får magkatarr

    Nej, nu ska jag sluta och lämna denna blogg
    Det är nog lika rådigt att blanda sig en grogg
    Jag njuter av dess styrka och svaga doft av finkel
    Och tänker på en framtid där Sverker har en vinkel!

    /EXC (Out!)

    SvaraRadera

Skriv en signatur för underlätta vid repliker och debatt.
Håll dig till ämnet och god ton.
Bloggägaren förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer utanför skjutgränserna.