Utvärdering av FHS/ILM

Försvarshögskolan FHS har fått ny rektor. Denne har ett antal problem (utmaning på gammelspråk) att ta itu med: Trovärdighet, interna stridigheter, personalhantering och andra nötter att knäcka. Ett ämne som varit uppe och bubblat lite i det fördolda på andra bloggar är hur Ledarskapsämnet drivs.

HKV PERSS beställde en utvärdering av forskningsstödet till FHS Institution för Ledarskap och Management (ILM). Utvärderingen utgick itu från ett beställar/brukar-perspektiv och den är ingen rolig läsning.
Sammanfattningen lyder:

[FHS/ILM]
§ Inte tar ansvar för att klarlägga ledarskapsämnets fundament

§ Står för en introvert och reduktionistisk syn på ledarskapsämnet

§ Utvecklar modeller åt försvarsmakten som saknar koppling till den svenska militära kontexten och som har ett tveksamt utbildningsvärde

§ Blandar ihop egna ekonomiska vinstintressen med vetenskaplighet och kvalitet på ett sätt som undergräver tilltron till institutionen och dess produkter

§ Har en psykologisk slagsida på sina forskningsansatser som tycks vara förbunden med långvariga interna psykosociala arbetsmiljöproblem

§ Levererar klart mindre resultat med klart lägre kvalitet än andra nationella lärosäten som specialiserat sig på ledarskap

§ Lever på ett för vetenskapligheten och kvaliteten osunt monopol när det gäller att leverera forskningsstöd och utbildning i ledarskap till försvarsmakten


Utvärderingen består av 14 sidor detaljerad kritik av FHS/ILM. Ett av problemområdena är synen på ledarskapsmodell och förhållningssättet till den valda Utvecklande Ledarskap (UL). UL ses som en mjölkko som med klyschor saluför sunt bondförnuft till köparen Försvarsmakten. Jag får nog anledning att återkomma till UL.

Vidare påtalas i dokumentet omfattande interna problem som knappast är produktivt och smickrande för den institution som ska driva ledarskapsutvecklingen:

"En inte obetydlig faktor som ofta diskuteras men som sällan nämns i mer officiella sammanhang är de arbetsmiljöproblem och den brist på fungerande ledning och organisation som sedan många år tycks råda vid institutionen för ledarskap och management vid FHS."


Kvalitetsbristen i det som faktiskt levereras berörs också och även här är UL berört. Kritiken är mot nivån på litteraturen. Även kursen Indirekt Ledarskap får sig en skopa med samma motiv som UL och att även den kursen är för generell och inte ger beställaren Försvarsmakten något med militär prägel.

I avslutningen ges en förklaring till varför det har kunnat bli som det blivit och här får officerskåren en släng av sleven:

"Den låga akademiska kompetensen hos officerare i FM har medfört att alla tendenser till kritik har kunnat undanföras genom att man antingen »pratat bort» kritiker med ett akademiskt språk som inte kunnat motsägas, eller kanske ännu troligare att insikten om detta faktum skrämt officerare i FM från att ifrågasätta akademikernas definitioner och ståndpunkter.
En annan bidragande faktor till att ingen eller få tidigare har varit öppet kritiska är att ledarskapsämnet dessutom är ett snårigt och spretigt akademiskt ämne som få individer har orken och intresset att penetrera på bredden och djupet."

Tråkigt nog har ovanstående agerande medfört en negativ syn på utvecklingen av officersutbildningen. Kvalitetsbristerna kan skapa oönskade effekter på akademiseringen av officerskåren, enligt studien.


Utvärderingen konkretiserar de synliggjorda problemen med hänvisningar till dragna erfarenhet. Det gör att FHS faktiskt fått ett verktyg att använda för att komma till rätta med problemen. Någon enskild ansvarig utpekas inte i utvärderingen men det lär åligga nuvarande ledning att lösa ut det. För problemen måste lösas, ledarskapsämnet är viktigt för Försvarsmakten och utvecklingen är inte positiv just nu. Försvarsmaktens forna paradgren Ledarskap har övertagits av andra medan FM satsat allt på förvaltning och byråkrati.

Som sagt var; jag lär återkomma gällande ledarskap och UL.