Jag lovade i ett tidigare inlägg att återkomma till konsekvenserna av en militär organisation där förvaltning och byråkrati ges för stort utrymme.
God krigföring handlar om teoretiskt sätt enkla ting som Överraskning, Kraftsamling och Lokal överlägsenhet (L=Ö+K). För att nå detta så krävs beslutskraft hos officeren och intiativförmåga på alla nivåer. Jag har ju redan förklarat att manövertänkande och uppdragstaktik är utdöende konster så jag bottnar inte vidare i det utan vill dra följande slutsatser angående konsekvenserna av det:
-Det har blivit viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker. Det har givit effekten att organisationen tappat initiativkraft. Allt ska dras i långbänk och ältas innan beslut tas eftersom alla är så rädd att göra fel.
"Uraktlåtenhet att agera ligger chefen mer till last än valet av metod" hette det förr. Det borde gälla även nu men så är det tyvärr inte.
-Graden av delegering har minskat. Eftersom underställda inte kan anförtros pga risken att det blir "fel" så behåller chefer uppgifter och förordnanden för sig själva. På så sätt minimerar man felen, och outputen i och för sig men det är mindre viktigt tydligen. Ett närtida sånt exempel är när det skulle sparas pengar häromåret. En lösning var att dra in förordnandet att attestera tjänsteresor för avdelningschefer och enhetschefer. Förbandsnivån gällde helt plötsligt och då fick man skriva sin resebeställning och gå med den till avdelningschefen som skrev på och sedan tog den till enhetschefen som skrev på och sedan tog den till stabschefen som skrev på och pappret kunde skickas till Reseavdelningen. Att resan beordrats av bemyndigad chef spelade ingen roll. Sparades det några pengar? Knappast!
-Försvarsmakten har blivit förutsägbar. Få saker är så dåliga som att vara förutsägbar när det gäller väpnad strid. I och med det ökade förvaltarskapet och amerikaniseringen av FM så har snart allt reglerats i skrift. Alla gör exakt likadant och en eventuell motståndare vet helt och hållet hur vi kommer att agera.
-Mindre output och högre kostnader, det är en direkt och absolut följd av den ökade byråkratin. Interndebitteringar gör att det skickas ganska mycket pengar och papper mellan enheter och förband, vilket kräver administration som kostar.
Kompaniet måste betala 4,50 per patron 5.56 till FMLOG. Dessa pengar tas av verksamhetsmedlen. När inte pengarna räcker till så ställer man in skjutningar. Ammunitionen i lagren blir gammal och måste störtas eftersom FMLOG inte får ge den gratis till förbanden. På så sätt drar FMLOG på sig kostnader för störtning samtidigt som truppen inte får skjuta. Bara för att förvaltningen är upplagd så. Försvarsmakten betalar hutlösa priser för fordon till FMLOG, i förhållande till hur det hade kunnat vara om man hyrt av företag.
-Försvarsmakten riskerar att bli verkanslös. I USA har utvecklingen gått mot allt fler och fler Private Military Companies (PMC) och Contractors som arbetar för den amerikanska förvaltningen, antingen med stöd till krigsmakten eller i stället för den samma.
Donald Rumsfeldt lär ha sagt: "Det största hotet mot amerikansk militär är Pentagons byråkrati" kanske lite raljant men ändå talande. Följdriktigt så gav man Blackwater uppgiften att skydda amerikanska tjänstemän i Irak. Pentagon kunde inte anförtros en sån viktig uppgift ty dess byråkrati omöjliggjorde det.
-Mindre ledarskap. Fram till nu har plutonchefer ofta kunnat tillbringa sin tid med truppen och med sina instruktörer. Från och med i år så kommer de inte hinna med det. PRIO:s införande i kombination med anställda soldater kommer att kräva att plutonchefen sitter vid datorn och administrerar plutonen, annars får inte folk lön. Vad får det för konsekvens när förbandet blir insatt? Hur kommer plutonen fungera när den där plutonchefen helt plötsligt ska föra sin pluton i fält i strid när han inte hunnit öva tillräckligt på det för att han varit PRIO-bunden i några år?
Kommer personalramarna att ökas för att inrymma PRIO-administratörer? Knappast troligt vad?
Jag är seriöst oroad. Försvarsmakten är på väg mot Shit Creek i hög fart och det utan bromsar. Jag är rädd att folk kommer att dö på grund av den här inriktningen och som de flesta officerare jag känner så känner jag stor frustration. Förmodligen ligger jag vaken även i natt och funderar på nya sätt att betvinga systemet för att kunna lösa min tjänst så att det inte är jag eller mina soldater som dödas i nästa strid.
Varför inte värna om era kompaniadjutanter (ni som har kvar) så sköter nog de om så att soldaten får sina pengar precis som han/hon idag ser till att de värnpliktiga får sin ersättning, det är bara att se till att han/hon får rätt "hatt" i PRIO. Men det är väl risk att det är "fel" grad på adj för att få detta stora förtroende, suck.
SvaraRaderaJocke
Det är många som skriker sig hesa för att få tillbaka adjutanterna men till ingen nytta. Någon har beslutat att adjutanter inte ska finnas och då spelar det ingen roll hur urbota dumt det beslutet var.
SvaraRaderaEn gammal hederlig och sträng adjutant är exakt vad varje kompani behöver. Behovet minskar inte utan ökar för varje byråkratisk pålaga som adderas.
Där har du problemet, jag tror att vi bygger ett landslag med ganska starkt anfall, hyfsat mittfält, kass backlinje, ingen målvakt och materialaren hade vi inte råd med. Och vi spelar förståss bara en match i taget, antingen hemma eller borta!
SvaraRaderaJocke
@ anonym 00.39
SvaraRaderaSkulle vilja komplettara bilden. Just nu får vi nöja oss med begränsad förmåga till spel på bortaplan. Just p.g.a. att vi valt att bara spela anfallspel på bortaplan och gjort oss av med målvakt & materialare så kan vi inte spela några matcher på hemmaplan på ett tag.... :-(
Om man sätter dugliga militära utbildare och förbandschefer att kravställa och leda FM myndighets- och verksamhetsledning, så lär man få mindre bra administration och förvaltning. Kanske är dessa områden något olika och kan kräva något olika kompetens? FM har den administration och förvaltning som man förtjänar, eftersom karriärer grundas på duglighet inom "kärnverksamheten". FM definition av kärnverksamhet innehåller varken administration eller förvaltning. Huva, så omanligt, själv föredrar jag att dela bördorna med mina mannar under en krävande insats. Resten kan fjollorna sköta. WHOA!
SvaraRaderaTyvärr så har administration och förvaltning blivit kärnverksamhet på bekostnad av den väpnade striden.
SvaraRaderaMen helt rätt är att det är fel folk som håller på med administration, nämligen officerarna. Jag är helt säker på att huvuddelen av Sveriges officerare skulle uppskatta fler professionella administratörer så att de själva fick hålla på med det som de borde göra, nämligen utbilda och utbildas inför samt genomföra insats.
En liten reflektion:
SvaraRaderaÄr det inte önsketänkande att plutonchefen ens skall kunna närvara vid insats? Då om någonsin lär väl soldaterna kräva att få ut den lön, som är ett av de få kvarvarande incitamentet för att utsätta sig för livsfara? Vad händer om plutonchefen ändå prioriterar insats, med konsekvensen att yrkessoldaten inte får ut sin lön? I bästa fall går soldaten hem och byter karriär, i värsta fall...
Det största felet med administration och byråkrati är just när den ska skötas av personal i kärnverksamheten. Det skulle vara mycket intressant att se en bredare arbetsmiljöutredning av Försvarsmakten i höst likt den Officersförbundet lät göra av Flygvapnets stridsledningscentraler. Jag är allvarligt oroad för att vi kommer att administrera ihjäl oss, speciellt om HKV ska minskas "till förmån för förbanden". Stabsarbetet kommer inte att försvinna, endast ramla neråt i hierarkin och som bekant finns det numera inget mellan HKV och förband.
SvaraRadera